tag:blogger.com,1999:blog-184603562024-03-13T09:10:01.807+01:00Musikmani<img src="http://home.no.net/huxflux/mas/musikmani.jpg" border=0>Idahttp://www.blogger.com/profile/13459476745588764547noreply@blogger.comBlogger210125tag:blogger.com,1999:blog-18460356.post-10965767275216179292015-05-23T09:37:00.001+02:002015-05-23T09:37:24.782+02:00När golvande guldkorn en får att vilja skriva om musik igen "Brödet" på Cyklopen den 22 maj 2015<br />
<br />
<div style="margin-bottom: 0cm;">
Jag älskar att gå och lyssna på
demoband. Varför jag nästan aldrig gör det nu för tiden är
oförklarligt. Det är ett värde i sig att ge ett band eller en
artist en chans innan någon berättat om det är bra eller dåligt.
Och för mig är det en glädje även när demobanden för dagen
lämnar mycket att önska i kvalitet och leverens. Det har
fortfarande ett egenvärde. Men det som ändå hela tiden finns i
bakhuvudet är en längtan efter det där guldkornet, att få bli
fullständigt golvad när en inte förväntar sig det. Att få höra
något nytt och känna att det här är så bra och kan bli hur stort
som helst.
</div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<br />
</div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
Den starkaste känslan av det slaget
som jag någonsin haft var när jag såg First Aid Kit i början av
2008. Det var fortfarande nästan bara en syster som utgjorde bandet,
den andra var bara kör och gitarrspelandet verkade nytt för något
ovana fingrar. Däremot vibrerade hela luften av en urstark känsla;
att de här kan bli hur bra som helst och hur stort som helst.
</div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<br />
</div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
Igår fick jag för första gången
sedan dess en liknande känsla. Den framkallandes av ”Brödet”.
Ett band som är ganska hemlighetsfulla och sparsmakade i att försöka
beskriva sig själva. Enligt deras facebook-sida spelar de genren
”Depth” och kan beskrivas med orden ”we care”. Beskrivningen
av bandet i gårdagens event är en liten sägen med rader som
”...ett stort inbördeskrig hotar hela provinsen, av vilken den ena
sidan vill bryta sig fri från skaran av förvirrade pretentiösa
medelklassbarn, medan den andra vill förbli en del av det.” </div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEibWp2wxMVXcwn9MrmUXRqo3forUyCFynOkKs3kqoABgKDjATgZTMwSE3_wHTVaAxRA5l2EnNG73pFXwfo05VEMbKygxPZ9vz7tquIQ_pMUsph6UqJGmy2R-vGo0hseKoxykPq5/s1600/Br%25C3%25B6det.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEibWp2wxMVXcwn9MrmUXRqo3forUyCFynOkKs3kqoABgKDjATgZTMwSE3_wHTVaAxRA5l2EnNG73pFXwfo05VEMbKygxPZ9vz7tquIQ_pMUsph6UqJGmy2R-vGo0hseKoxykPq5/s320/Br%25C3%25B6det.jpg" width="320" /></a></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<br /></div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<br />
</div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
Den som nu vill irritera sig på
pretentioner bör bara släppa det och istället hänge sig åt
musiken. Brödet är ett urtight sexmannaband som skapar fantiastiska
ljudbilder och ett hypnotiskt driv. Här är både laptops, syntar
och elgitarrer en självklarhet. Jag kommer och tänka på en textrad
ur den gamla LCD Soundsystem-klassikern ”I'm loosing my edge” där
det ironiseras över band som säljer sina gitarrer för att köpa
turntables som snart säljs för att köpa gitarrer igen. Brödet
säljer inget. Även om de elektroniska elementen dominerar tjänar
de mycket på att ha en full klassisk uppsättning med elgitarrer,
bas och trummor utöver syntarna. Det skapar en vacker och levande
ljudbild och lyfter bandet till något utöver det vanliga.
</div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<br />
</div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
Stella Cartiers på sång har en röst
med inneboende nonchalans, menat på ett bra sätt och en stark
personligt ton som lyssnaren kommer att känna igen. Den är en del
av den övriga ljudbilden men samtidigt ett givet centrum.
</div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<br />
</div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
Att de har en trummis som av en
bandmedlem beskrivs som en prickfri robot men med högst mänskliga
känslor säger nästan allt om Brödets sound. Det är precis så
det låter, musiken är prickfri och känslorna svallande. Och hitsen
är många.
</div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<br />
</div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
Brödet får mig att vilja starta ett
skivbolag och signa dem fort som bara den (även om någon annan nu
kanske har hunnit före?). Och dessutom fick de mig att vilja skriva
om musik igen. Mitt tonårsjags musikmani är återuppväckt och allt
tack vare Brödet. Att jag fick den här storartade upplevelsen för
blotta 20 spänn känns som rena rånet.
</div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
<br />
</div>
<div style="margin-bottom: 0cm;">
Snart kommer singeln Kervala finnas på
Spotify och ingen kommer att kunna värja sig. Tjuvlyssna redan nu på
<a href="https://soundcloud.com/brodet-stockholm" target="_blank">Soundcloud</a>.</div>
Idahttp://www.blogger.com/profile/13459476745588764547noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-18460356.post-16192290017434177022009-04-29T00:49:00.004+02:002009-04-29T01:31:51.540+02:00Skrattar åt Skansros<a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://www.dn.se/polopoly_fs/1.846575%21image/1688065474.jpg_gen/derivatives/article-landscape/1688065474.jpg"><img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 426px; height: 255px;" src="http://www.dn.se/polopoly_fs/1.846575%21image/1688065474.jpg_gen/derivatives/article-landscape/1688065474.jpg" alt="" border="0" /></a>
<br />
<br /><meta equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8"><meta name="ProgId" content="Word.Document"><meta name="Generator" content="Microsoft Word 11"><meta name="Originator" content="Microsoft Word 11"><link rel="File-List" href="file:///C:%5CDOCUME%7E1%5CIDASTR%7E1%5CLOKALA%7E1%5CTemp%5Cmsohtml1%5C02%5Cclip_filelist.xml"><!--[if gte mso 9]><xml> <w:worddocument> <w:view>Normal</w:View> <w:zoom>0</w:Zoom> <w:hyphenationzone>21</w:HyphenationZone> <w:punctuationkerning/> <w:validateagainstschemas/> <w:saveifxmlinvalid>false</w:SaveIfXMLInvalid> <w:ignoremixedcontent>false</w:IgnoreMixedContent> <w:alwaysshowplaceholdertext>false</w:AlwaysShowPlaceholderText> <w:compatibility> <w:breakwrappedtables/> <w:snaptogridincell/> <w:wraptextwithpunct/> <w:useasianbreakrules/> <w:dontgrowautofit/> </w:Compatibility> <w:browserlevel>MicrosoftInternetExplorer4</w:BrowserLevel> </w:WordDocument> </xml><![endif]--><!--[if gte mso 9]><xml> <w:latentstyles deflockedstate="false" latentstylecount="156"> </w:LatentStyles> </xml><![endif]--><style> <!-- /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-parent:""; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} @page Section1 {size:595.3pt 841.9pt; margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt; mso-header-margin:35.4pt; mso-footer-margin:35.4pt; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} --> </style><!--[if gte mso 10]> <style> /* Style Definitions */ table.MsoNormalTable {mso-style-name:"Table Normal"; mso-tstyle-rowband-size:0; mso-tstyle-colband-size:0; mso-style-noshow:yes; mso-style-parent:""; mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; mso-para-margin:0cm; mso-para-margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:#0400; mso-fareast-language:#0400; mso-bidi-language:#0400;} </style> <![endif]--> <p style="font-family: georgia;" class="MsoNormal">Det är alldeles oerhört komiskt. Först går Skansros och anklagar Autisterna för att vara pretentiösa och nu visar det sig att alla mina misstankar om stenar i glashus var rätt så befogade.</p><p style="font-family: georgia;" class="MsoNormal">
<br /></p> <p style="font-family: georgia;" class="MsoNormal"><o:p> </o:p></p> <p style="font-family: georgia;" class="MsoNormal">I DN för någon veckan sen säger sångaren Felix Andersson:
<br />– Heter man Autisterna har man antagligen en viss kulturell ryggsäck. Vi skulle aldrig vara så pretentiösa att vi tog vårt namn efter en Stig Larsson-bok.
<br />
<br />När samma Skansrosare intervjuas av den alltid så förträfflige <a href="http://danielswedin.blogspot.com/">Daniel Swedin</a> i senaste numret av Groove pratar de lite om Felix Anderssons textförfattarförebilder Slas och Olle Adolphson. Sedan nämns att Skansros hade en låt på sin EP med namnet ”Fritiof Nilsson Piraten” där första raden börjar likadant som i Piratens <i>Bombi Bitt och jag. </i>
<br /></p><p style="font-family: georgia;" class="MsoNormal">
<br /></p><p style="font-family: georgia;" class="MsoNormal">Det avslutande stycket i intervjun handlar om psykoanalytikern Erik H. Erikson eftersom hans teori om individens olika utvecklingsstadier där varje fas innehåller en psykosocial konflikt är något som intresserar Felix Andersson. I fasen i åldern 19-30 ska den huvudsakliga konflikten vara den mellan närhet och isolering.
<br />- Det känns ju som att det är den konflikten er skiva handlar om?, påpekar Daniel Swedin.
<br />– Precis, säger Felix Andersson och jag skrattar ihjäl mig. Det här är alltså killen som går och kallar ett annat band för pretton. Sällan har väl kommentaren ”bristande självinsikt” känts mer träffande.</p> Idahttp://www.blogger.com/profile/13459476745588764547noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-18460356.post-38204043179742534942009-04-17T11:15:00.003+02:002009-04-17T11:39:20.565+02:00Annika förklarar Glasvegas<a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://tbn2.google.com/images?q=tbn:dymSY7gYGghGWM:http://allthefestivals.files.wordpress.com/2009/03/glasvegas.jpg"><img style="margin: 0pt 10px 10px 0pt; float: left; cursor: pointer; width: 129px; height: 129px;" src="http://tbn2.google.com/images?q=tbn:dymSY7gYGghGWM:http://allthefestivals.files.wordpress.com/2009/03/glasvegas.jpg" alt="" border="0" /></a>Jag var en av alla de som hoppade på <span style="font-weight: bold;">Glasvegas</span>-hypen. Jag brukar vanligtvis vara allergisk mot all form av unison hyllning, så till den grad att jag ibland avfärdar band som faktiskt förtjänar min uppmärksamhet (läs <span style="font-weight: bold;">Arcade Fire</span>). Glasvegas fann jag, liksom många andra, helt oemotståndliga och stämde in i hyllningskören.<br /><br />Nu under våren har jag börjat ifrågasätta mina hyllningar. Kommentarerna om att Glasvegas låter som vilken meningslös arenarock som helst började gnaga i mig när den störta euforin lagt sig för av någon anledning har jag aldrig lyckats förklarar exakt varför jag tyckte det var så bra. Jag är inte den som kan hela rocklexikonet utan och innan, inte den som upptäcker allt nytt först. Min nisch som musikkritiker har enligt mig alltid varit förmågan att beskriva och förklara varför något är bra, identifiera både styrkor och svagheter - att hitta kärnan. Med Glasvegas lyckades jag aldrig sätta fingret på var det fina låg och det gick alltså så långt att jag började tvivla på mitt eget omdöme och ordet <span style="font-style: italic;">överskattat </span>började smyga sig in i mitt sinne följt av ett frågetecken.<br /><br />I helgen hittade jag förklaringen till Glasvegas storhet och såklart var det experternas expert <span style="font-weight: bold;">Annika Norlin</span> som hade den. På sin fantastiska låttextblogg "<a href="http://waitingaroundtodie.blogspot.com/">Waiting around to die</a>" skriver Annika ett inlägg om <span style="font-weight: bold;">Florence Valentin</span>s "Spring Ricco". Där passar hon på att göra en utläggning om hur svårt det är att skriva låtar med <span style="font-style: italic;">ett budskap</span> utan att hamna i det hon kallar för ett äckligt ovanifrånperspektiv. Och sen kommer det - förklaringen:<br /><br /><div style="text-align: center;"><div style="text-align: justify;"><span style="font-size:85%;"><span style="font-family:times new roman;"><blockquote>"För mig var just det här var det enastående med Glasvegas-skivan, hur de lyckades berätta något utan att ställa sig ovanför den de berättade om, hur de för en gångs skull förde in lite kött och känslor i de här låtarna och hur de såg de som ingen annan såg utan att överdriva för tydlighetens skull."</blockquote><br /><br /></span></span><span style=";font-family:georgia;font-size:85%;" ></span>Där satt den! Det är precis därför Glasvegas är så bra, bättre än de flesta och definitivt många snäpp över alla de menlösa band som Glasvegas-belackarna försöker jämföra dem med.<br /><br />Duetten "Stenad i Stockholm" mellan Perssons Pack och Annika Norlin är för övrigt en av vårens höjdpunkter.<br /><div style="text-align: left;"><span style="font-size:85%;"><span style="font-family:times new roman;"></span></span></div></div><div style="text-align: left;"><span style="font-size:85%;"><span style="font-family:times new roman;"></span></span></div></div>Idahttp://www.blogger.com/profile/13459476745588764547noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-18460356.post-80208754828525581202009-03-14T17:25:00.002+01:002009-03-14T17:33:51.035+01:00Spellista Mars<a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://tbn0.google.com/images?q=tbn:mae8CnujnNjD1M:http://www.collegiatetimes.com/blogs/music/files/2009/02/andrewbird.jpg"><img style="margin: 0pt 0pt 10px 10px; float: right; cursor: pointer; width: 116px; height: 116px;" src="http://tbn0.google.com/images?q=tbn:mae8CnujnNjD1M:http://www.collegiatetimes.com/blogs/music/files/2009/02/andrewbird.jpg" alt="" border="0" /></a><br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://tbn1.google.com/images?q=tbn:QLalCWVFkqoTUM:http://www.nojesguiden.se/files/imce_images/080522-MA_nyhetsbrev_elenette.jpg"><img style="margin: 0pt 10px 10px 0pt; float: left; cursor: pointer; width: 127px; height: 126px;" src="http://tbn1.google.com/images?q=tbn:QLalCWVFkqoTUM:http://www.nojesguiden.se/files/imce_images/080522-MA_nyhetsbrev_elenette.jpg" alt="" border="0" /></a><br /><br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://tbn0.google.com/images?q=tbn:t50oZIu9mM-NiM:http://doinmusic.com/wp-content/uploads/2008/10/santogold.jpg"><img style="margin: 0px auto 10px; display: block; text-align: center; cursor: pointer; width: 104px; height: 138px;" src="http://tbn0.google.com/images?q=tbn:t50oZIu9mM-NiM:http://doinmusic.com/wp-content/uploads/2008/10/santogold.jpg" alt="" border="0" /></a><br /><br /><br />1. Elenette - Jag hatar män<br />2. Andrew Bird - Oh no<br />3. Fever Ray - Seven<br />4. Anna Järvinen - Äppelöga<br />5. Jenny Wilson - The Wooden Chair<br />6. A Camp - Stronger Than Jesus<br />7. Perssons Pack & Annika Norlin - Stenad i Stockholm<br />8. Santogold - L.E.S Artistes<br />9. M Ward - Never Had Nobody Like You<br />10. Animal Collective - Summertime ClothesIdahttp://www.blogger.com/profile/13459476745588764547noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-18460356.post-28830905032758172032009-03-14T17:16:00.002+01:002009-03-14T17:24:05.887+01:00Jag hatar mänJag saknar verkligen att gå och lyssna på demoband. Det finns ju ingenting som stoppar mig egentligen men back in Sundsvall var det så lätt att ha koll och det var så trevligt att märka när hade gått och blivit bra. Sånt händer inte så ofta längre.<br /><br />Ett undantag inträffade dock nyligen.<br /><br />Det var ungefär ett år sedan på KGB. Det var någon tidning som firade ett jubileum och jag var egentligen bara där för att höra Wendy McNeil. Jag minns bandet som spelade när vi gick. Discobeat, saxofon, text på svenska som knappt gick att urskilja förutom något bisarrt om att "kuken är så tung att bära". Min allmänna reaktion till musiken var ett ?<br /><br />Så här ett år senare råkade jag av en händelse hitta samma låt på youtube. Jag hatar män heter låten och bandet heter Elenette och skillnaden är radikal. Nu finns en 50-talspopmelodi och doa-körer och ett helt oslagbart medryckande sväng. Jag avgudar den här låten.<br /><br />Jag tänkte posta den här men jag minns inte mitt youtube-lösenord och när jag skulle skicka efter ett nytt mindes jag inte mitt användarnamn så den nyfikne får sköta det hela själv.<br /><br />Jag rekommenderar starkt!Idahttp://www.blogger.com/profile/13459476745588764547noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-18460356.post-85196795289284734792009-02-06T15:30:00.002+01:002009-02-06T15:36:59.404+01:00On the Road<a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://tbn0.google.com/images?q=tbn:3bTsXvbm7X0rcM:http://www.netgoeroe.nl/oud/ontheroad/on_the_road.jpg"><img style="margin: 0pt 0pt 10px 10px; float: right; cursor: pointer; width: 124px; height: 93px;" src="http://tbn0.google.com/images?q=tbn:3bTsXvbm7X0rcM:http://www.netgoeroe.nl/oud/ontheroad/on_the_road.jpg" alt="" border="0" /></a><br />Jag behöver musiktips. Egentligen känns det som att jag borde försöka vända mig direkt till säg Bjurman/Virtanen eller Filip och Fredrik eller någon annan självklar USA-hypare. Det jag behöver är i alla fall roadtrip-musik, kust till kust roadtrip-musik. Sex veckor i de förenta varav fyra i bil kommer kräva sitt soundtrack. Och jag vet att det finns många som har idéer när det gäller det här ämnet. Jag har ännu inte berättat om mina sommarplaner utan att avundsjuka blickar och prats om "ditt livs resa" uppkommer. Det känns lite som att jag åker på någon annans drömsemester, de flesta andras drömsemester...<br /><br />Naturligtvis har jag insett att detta blir sommaren då jag måste ge upp min hållning att ignorera Bruce Springsteen men i övrigt vet jag inte riktigt vad jag ska satsa på.<br /><br />Råd efterfrågas.Idahttp://www.blogger.com/profile/13459476745588764547noreply@blogger.com5tag:blogger.com,1999:blog-18460356.post-11470722635800472842009-02-03T00:04:00.002+01:002009-02-03T00:22:33.780+01:002008Jag trodde aldrig att jag skulle orka göra en sån här lista igen. Men det är kul att ha!
<br /><meta name="ProgId" content="Word.Document"><meta name="Generator" content="Microsoft Word 11"><meta name="Originator" content="Microsoft Word 11"><link rel="File-List" href="file:///C:%5CDOCUME%7E1%5CIDASTR%7E1%5CLOKALA%7E1%5CTemp%5Cmsohtml1%5C01%5Cclip_filelist.xml"><!--[if gte mso 9]><xml> <w:worddocument> <w:view>Normal</w:View> <w:zoom>0</w:Zoom> <w:hyphenationzone>21</w:HyphenationZone> <w:punctuationkerning/> <w:validateagainstschemas/> <w:saveifxmlinvalid>false</w:SaveIfXMLInvalid> <w:ignoremixedcontent>false</w:IgnoreMixedContent> <w:alwaysshowplaceholdertext>false</w:AlwaysShowPlaceholderText> <w:compatibility> <w:breakwrappedtables/> <w:snaptogridincell/> <w:wraptextwithpunct/> <w:useasianbreakrules/> <w:dontgrowautofit/> </w:Compatibility> <w:browserlevel>MicrosoftInternetExplorer4</w:BrowserLevel> </w:WordDocument> </xml><![endif]--><!--[if gte mso 9]><xml> <w:latentstyles deflockedstate="false" latentstylecount="156"> </w:LatentStyles> </xml><![endif]--><style> <!-- /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-parent:""; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} @page Section1 {size:595.3pt 841.9pt; margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt; mso-header-margin:35.4pt; mso-footer-margin:35.4pt; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} /* List Definitions */ @list l0 {mso-list-id:200362021; mso-list-type:hybrid; mso-list-template-ids:-492786044 69009423 69009433 69009435 69009423 69009433 69009435 69009423 69009433 69009435;} @list l0:level1 {mso-level-tab-stop:45.0pt; mso-level-number-position:left; margin-left:45.0pt; text-indent:-18.0pt;} ol {margin-bottom:0cm;} ul {margin-bottom:0cm;} --> </style><!--[if gte mso 10]> <style> /* Style Definitions */ table.MsoNormalTable {mso-style-name:"Table Normal"; mso-tstyle-rowband-size:0; mso-tstyle-colband-size:0; mso-style-noshow:yes; mso-style-parent:""; mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; mso-para-margin:0cm; mso-para-margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:#0400; mso-fareast-language:#0400; mso-bidi-language:#0400;} </style> <![endif]--> <p class="MsoNormal" style="margin-left: 45pt; text-indent: -18pt; font-weight: bold;"><!--[if !supportLists]--><span style="">
<br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin-left: 45pt; text-indent: -18pt; font-weight: bold;"><span style="">1.<span style=";font-family:";font-size:7;" > </span></span><!--[endif]-->Frida Hyvönen – Silence is Wild</p> <p class="MsoNormal" style="margin-left: 27pt;"><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://tbn1.google.com/images?q=tbn:R1SxBK4YCPhRsM:http://stereogum.com/img/frida_hyvonen-press08.jpg"><img style="margin: 0pt 10px 10px 0pt; float: left; cursor: pointer; width: 127px; height: 85px;" src="http://tbn1.google.com/images?q=tbn:R1SxBK4YCPhRsM:http://stereogum.com/img/frida_hyvonen-press08.jpg" alt="" border="0" /></a>Jag vet egentligen inte vad jag kan säga om Silence is Wild, det är en fantastisk skiva. Jag är helt betagen. De frågetecken som jag till en början kände inför vissa spår är borta för länge sedan. Det är stort och luftigt men på samma gång intimt och känslosam. Det var faktiskt en självklar etta.</p> <p class="MsoNormal" style="margin-left: 27pt;"><o:p> </o:p></p> <p class="MsoNormal" style="margin-left: 45pt; text-indent: -18pt;"><!--[if !supportLists]--></p><p class="MsoNormal" style="margin-left: 45pt; text-indent: -18pt;"><span style="">
<br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin-left: 45pt; text-indent: -18pt; font-weight: bold;"><span style="">2.<span style=";font-family:";font-size:7;" > </span></span><!--[endif]-->Fleet foxes – Fleet foxes</p> <p class="MsoNormal" style="margin-left: 27pt;"><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://tbn1.google.com/images?q=tbn:ZHD1Ugqq9Vdv3M:http://www.playitasitlays.net/wp-admin/images/fleet%2520foxes%2520small.jpg"><img style="margin: 0pt 10px 10px 0pt; float: left; cursor: pointer; width: 118px; height: 98px;" src="http://tbn1.google.com/images?q=tbn:ZHD1Ugqq9Vdv3M:http://www.playitasitlays.net/wp-admin/images/fleet%2520foxes%2520small.jpg" alt="" border="0" /></a></p><p class="MsoNormal" style="margin-left: 27pt;">När jag gick genom korridorerna på Stockholms universitet med Tiger Mountain Peasant Song i hörlurarna för första gången så kände jag mig oövervinnelig, som att det inte fanns en enda negativ händelse i världen som kunde hindra den explosion av skönhet som omslöt mig. Jag fattade aldrig att det var hajpade utan blev lite sur när de var etta på alla listor. Jag trodde liksom att de var mina, men men...</p> <p class="MsoNormal" style="margin-left: 27pt;"><o:p> </o:p></p> <p class="MsoNormal" style="margin-left: 45pt; text-indent: -18pt;"><!--[if !supportLists]--></p><p class="MsoNormal" style="margin-left: 45pt; text-indent: -18pt;"><span style="">
<br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin-left: 45pt; text-indent: -18pt; font-weight: bold;"><span style="">3.<span style=";font-family:";font-size:7;" > </span></span><!--[endif]-->Markus Krunegård – Markusevangeliet</p> <p class="MsoNormal" style="margin-left: 45pt; text-indent: -18pt;"><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://tbn0.google.com/images?q=tbn:cfAcCVrH_xnJJM:http://bloggbilder.aftonbladet.se/images/5427/img_48044bdb59648.jpg"><img style="margin: 0pt 10px 10px 0pt; float: left; cursor: pointer; width: 109px; height: 96px;" src="http://tbn0.google.com/images?q=tbn:cfAcCVrH_xnJJM:http://bloggbilder.aftonbladet.se/images/5427/img_48044bdb59648.jpg" alt="" border="0" /></a></p> <p class="MsoNormal" style="margin-left: 27pt;"> </p> <p class="MsoNormal" style="margin-left: 27pt;">På en fest förra våren youtubades det flitigt. Jag var trött och för att pigga upp mig fick jag välja låt. Det kändes som att jag var ensam pop-nörd där och mitt val ”Jag </p> <p class="MsoNormal" style="margin-left: 27pt;">ör en vampyr” fick ett svagt mottagande. Några få dagar senare var det ingen av de tidigare tveksamma vännerna som kunde sluta sjunga. Spelningen på debaser var en av årets allra bästa och nu när det är kallt och vinter kommer Markusevangeliet äntligen till sin fulla rätt.</p> <p class="MsoNormal" style="margin-left: 27pt;"><o:p> </o:p></p> <p class="MsoNormal" style="margin-left: 45pt; text-indent: -18pt;"><!--[if !supportLists]--><span style="">
<br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin-left: 45pt; text-indent: -18pt; font-weight: bold;"><span style="">4</span><span style="">.<span style=";font-family:";font-size:7;" > </span></span><!--[endif]-->Vampire Weekend – Vampire Weekend</p> <p class="MsoNormal" style="margin-left: 27pt;">Smarta, fina och söta. Grym rytm och en finfin spelning på Accelerator i somras.</p> <p class="MsoNormal" style="margin-left: 27pt;"><o:p> </o:p></p> <p class="MsoNormal" style="margin-left: 45pt; text-indent: -18pt;"><!--[if !supportLists]--><span style="">
<br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin-left: 45pt; text-indent: -18pt;"><span style="">
<br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin-left: 45pt; text-indent: -18pt; font-weight: bold;"><span style="">5</span> Jenny Lewis – Acid Tongue</p> <p class="MsoNormal" style="margin-left: 27pt;">Jenny Lewis har en av mina absoluta favoritröster, allt hon sjunger blir till, tja...guld. </p> <p class="MsoNormal" style="margin-left: 27pt;"><o:p> </o:p></p> <p class="MsoNormal" style="margin-left: 45pt; text-indent: -18pt; font-weight: bold;"><!--[if !supportLists]--><span style="">
<br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin-left: 45pt; text-indent: -18pt; font-weight: bold;"><span style="">6.<span style=";font-family:";font-size:7;" > </span></span><!--[endif]-->Autisterna – Sista scenen</p> <p class="MsoNormal" style="margin-left: 27pt;">Oförtjänt bortglömda! ”Himmelen” var storslagen. Själv sjöng jag om ”Johanna” och fula skor sommaren lång trots att det är en ganska sorgsen skiva full av snö.</p> <p class="MsoNormal" style="margin-left: 27pt;"><span style=""> </span></p> <p class="MsoNormal" style="margin-left: 45pt; text-indent: -18pt; font-weight: bold;"><!--[if !supportLists]--><span style="">
<br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin-left: 45pt; text-indent: -18pt; font-weight: bold;"><span style="">7.<span style=";font-family:";font-size:7;" > </span></span><!--[endif]-->Hello Saferide – More Modern Short Stories from Hello Saferide</p> <p class="MsoNormal" style="margin-left: 27pt;">Jag älskar ca 75% av skivan. En del grejer fattar jag inte charmen med men Annika Norlin är ändå min idol. Så fyndig och rolig. Jag älskar att spela hennes låtar, alltid min tonart redan från början.</p> <p class="MsoNormal" style="margin-left: 27pt;"><o:p> </o:p></p> <p class="MsoNormal" style="margin-left: 45pt; text-indent: -18pt; font-weight: bold;"><!--[if !supportLists]--><span style="">
<br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin-left: 45pt; text-indent: -18pt; font-weight: bold;"><span style="">8.<span style=";font-family:";font-size:7;" > </span></span><!--[endif]-->Glasvegas – Glasvegas</p> <p class="MsoNormal" style="margin-left: 27pt;">Jag förstår ändå de som tycker att viss överskattning pågår, jag hade varit en av dem om det inte hade varit för den skotska accenten. Nu förstår jag precis</p> <p class="MsoNormal" style="margin-left: 27pt;"><span style=""> </span></p> <p class="MsoNormal" style="margin-left: 45pt; text-indent: -18pt; font-weight: bold;"><!--[if !supportLists]--><span style="">
<br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin-left: 45pt; text-indent: -18pt; font-weight: bold;"><span style="">9.<span style=";font-family:";font-size:7;" > </span></span><!--[endif]-->Magnetic Fields – Distortion</p> <p class="MsoNormal" style="margin-left: 27pt;">”California girls” var typ årets låt. </p> <p class="MsoNormal" style="margin-left: 27pt;"><o:p> </o:p></p> <p class="MsoNormal" style="margin-left: 45pt; text-indent: -18pt; font-weight: bold;"><!--[if !supportLists]--><span style="">
<br /></span></p><p class="MsoNormal" style="margin-left: 45pt; text-indent: -18pt; font-weight: bold;"><span style="">10.<span style=";font-family:";font-size:7;" > </span></span><!--[endif]-->She & Him – Volume One</p> <p class="MsoNormal" style="margin-left: 27pt;">Förrförra veckan älskade jag den här skivan så mycket att det räcker för ett helt år. Den är redan sönderlyssnad men vi hade en fin vecka.</p> <p class="MsoNormal"><o:p> </o:p></p> <p class="MsoNormal"><o:p> </o:p></p> <p class="MsoNormal">
<br /></p><p class="MsoNormal">
<br /> </p><p class="MsoNormal"><span style="font-weight: bold;">! </span>ett hedersutropstecken till <span style="font-weight: bold;">First Aid Kit</span> som är Stockholms bästa band <span style="font-weight: bold;">!</span></p> <p class="MsoNormal"><o:p> </o:p></p> <p class="MsoNormal">
<br /></p><p class="MsoNormal">Andra nya skivor som jag har lyssnat på under året: <span style="font-weight: bold;">Kristian Anttila, Mountain Goats, MGMT</span> (men jag kommer aldrig att förlåta dem för den urusla spelningen på Accelerator, hade det inte varit för den så hade de nog hamnat topp tio ändå), <span style="font-weight: bold;">Håkan Hellström, Lykke Li</span></p> <p class="MsoNormal"><o:p> </o:p></p> <p class="MsoNormal">
<br /></p><p class="MsoNormal">Jag planerar att lyssna mer på: <span style="font-weight: bold;">Hot Chip, Anna Ternheim, Joel Alme, Detektivbyrån, TV on the Radio</span></p> <p class="MsoNormal" style="margin-left: 18pt;"><o:p> </o:p></p> <p class="MsoNormal"><o:p> </o:p></p> Idahttp://www.blogger.com/profile/13459476745588764547noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-18460356.post-21308497112690700952009-01-23T11:54:00.002+01:002009-01-23T11:58:10.216+01:00Rätt årstid<a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://tbn3.google.com/images?q=tbn:2SGnqeo25q1zEM:http://ecx.images-amazon.com/images/I/61uCRgHdpAL._SL500_AA240_.jpg"><img style="margin: 0pt 10px 10px 0pt; float: left; cursor: pointer; width: 110px; height: 110px;" src="http://tbn3.google.com/images?q=tbn:2SGnqeo25q1zEM:http://ecx.images-amazon.com/images/I/61uCRgHdpAL._SL500_AA240_.jpg" alt="" border="0" /></a><br />Jag kände det redan när skivan kom, Markusevangeliet är en vinterskiva. Så där mitt under våren var det många nyanser som gick förbi men med kyla och mörker förstår jag allt. Igår gillade jag till och med "Noiserock i Japan"...Idahttp://www.blogger.com/profile/13459476745588764547noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-18460356.post-37447553171380068752009-01-12T14:10:00.002+01:002009-01-12T14:24:13.699+01:00She & Him<a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://image.allmusic.com/00/amg/pic200/drp600/p683/p68312qtaya.jpg"><img style="margin: 0pt 0pt 10px 10px; float: right; cursor: pointer; width: 200px; height: 150px;" src="http://image.allmusic.com/00/amg/pic200/drp600/p683/p68312qtaya.jpg" alt="" border="0" /></a><br />Hon verkar älska 60-talet lika mycket som jag. Och hon låter fantastisk, både i de egna låtarna och på albumets alla covers. Det är några dagar sedan jag började lyssna på She & Hims album "Volume One" och det låter alltid så klyschigt men jag har faktiskt inte velat lyssna på något annat ända sen dess. Så ljuv och vän men med djup och mening, det är en fantastisk skivan som jag är strålande lycklig över att ha snubblat över.<br /><br />Att Han var M Ward gick inte att ta miste på men vem är hon? Jo, tydligen är det skådespelerskan Zooey Deschanel som varit med i allt från Elf, Litarens guide till galaxen och fina The Go-Getter som nämnda M gjorde soundtrcket till. Tack och lov för att de båda träffades annars hade jag aldrig fått höra Volume One, jag tror nämligen att mitt för närvarande ganska goda humör är har en direkt korrelation till hur många gånger jag får trycka på play och höra "Sentimental heart".<br /><br />Jag är betagen och oförskämt glad.Idahttp://www.blogger.com/profile/13459476745588764547noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-18460356.post-34150835358113393712008-11-08T12:52:00.000+01:002008-11-08T13:00:23.540+01:00GlasgowJag vet inte vad det beror på. Kanske är det allt brunt, smutsigt tegel, regnet och barnen i skoluniform - atmosfären skulle man kunna säga. Något i Glasgow gör i alla fall att jag plötsligt känner en än större förståelse för alla band som kommer härifrån. Det är naturligtvis bara i mitt huvud men min Glasgow-playlist på i-podden når helt enkelt nya höjder här i sin rätta miljö.<br /><br />Lite oväntat för min egen del lyssnar jag allra mest på The Jesus and Mary Chain, jag har ju alltid trott att Belle and Sebastian som var mitt Glasgow-band nummer 1...Idahttp://www.blogger.com/profile/13459476745588764547noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-18460356.post-22108107574942756812008-11-06T13:30:00.002+01:002008-11-06T13:48:06.610+01:00Dirty Dancing<a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhvkkLtzX5fIqyRgIUknsQuGXfPBkC868JjfosivlttoYn2hcijHcSC6S-m4w3AM4TyAj9p-6NHsklDHuKtEW-gN4La1s2ivt5Rx6_nIOFLlJGDgqmTtYE0dgX7IYndl-qCCLaR/s1600-h/frida.jpg"><img style="margin: 0pt 0pt 10px 10px; float: right; cursor: pointer; width: 250px; height: 167px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhvkkLtzX5fIqyRgIUknsQuGXfPBkC868JjfosivlttoYn2hcijHcSC6S-m4w3AM4TyAj9p-6NHsklDHuKtEW-gN4La1s2ivt5Rx6_nIOFLlJGDgqmTtYE0dgX7IYndl-qCCLaR/s320/frida.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5265525191947313954" border="0" /></a><br />Det är som om det bara fanns en enda låt kvar på min I-pod. Varje gång jag går utanför dörren åker Podden på och de senaste dagarna har mina val sett likadana ut varje gång. Musik - artister - Frida Hyvönen- Silence is Wild - Dirty Dancing. och inte bara för att det är första spåret...<br />För om jag sen stänger av musiken för att säg, svara i telefon och sen slår på musiken igen så gör jag samma sak, jag fortsätter alltså inte där jag var utan går tillbaka till Dirty Dancing en gång till.<br /><br />Den här vanan gjorde att jag ett tag nästan trodde att jag bara gillade halva Silence is Wild eftersom jag oftast bara lyssnade på de fyra första låtarna innan jag gick tillbaka igen. Jag är inte så vidare förtjust i spår 2 och 3 medan Dirty Dancing och London! är gudomliga. Jag har dock nu insett att det finns guldkorn längre bak i spellistan också. December och Birds till exempel. Kallt och varmt på samma gång, som solsken över ett snölandskap eller te efter en promenad i höstkylan. Fint.Idahttp://www.blogger.com/profile/13459476745588764547noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-18460356.post-26230396422152861952008-10-29T22:58:00.000+01:002008-10-29T23:05:32.435+01:00Världen blir lite vackrareJag har en ny spellista på min i-pod där de flesta låtar är från skivor som kommit ganska nyligen. Därmed ligger det en del låtar på den som jag inte har hört så mycket, några som jag nästan måste kolla vad det är när de dyker upp, utvalda lite på måfå från väl valda album.<br /><br />Det är sällan jag kommer till slutet av listan innan jag är framme dit jag ska så låtar mot slutet kan överraska. I måndags kväll kom jag fram till universitetet efter långlyssnande. Då när jag lämnade mörkret och regnet och klev in i de klaustrofobiska sjukhuskorridorerna som utgör Stockholms universitet spelades plötsligt världens vackraste låt.<br /><br />Jag visste inte vad det var, jag bara gick korridoren fram som i en film, tittade mig omkring i ren eufori och kände hur mycket finare min värld måste vara motför alla andras, i just det ögonblicket alltså.<br /><br />Tiger Mountain Peasant Song - Fleet Foxes. Och världen blir vackrare.Idahttp://www.blogger.com/profile/13459476745588764547noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-18460356.post-56993309937829990852008-08-25T22:54:00.000+02:002008-08-25T23:02:27.307+02:00Velandet blev ett enkelt valPopaganda eller inte Popaganda? De 4 orden är fullt tillräckliga för att sammanfatta mina tankegångar den senaste tiden. Idag bestämde jag mig först för att gå då jag skulle få sällskap av en god vän. Det var dock bara lördagen som var aktuell för min del så när en-dagspasset var slutsålt slog den ökända beslutsångesten till igen, ett 2-dagars blir ju nästan dubbelt så dyrt...<br />Efter en lång tids vridande och vändande på för- och nackdelar, kontroll av smhi:s 5-dagarsprognos kom informationen som avgjorde saken; det är åldersgräns på 13 år. Kul för kidsen i och för sig, jag önskar att det varit så när jag var tonåring. Men nu är jag 22 och kommer därmed inte - jag kommer definitivt inte.Idahttp://www.blogger.com/profile/13459476745588764547noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-18460356.post-56246055242327399772008-06-06T12:28:00.001+02:002008-12-09T08:31:32.390+01:00Spellista<a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiK0Zxs737ar1nOCapq05QbW79s4RJKAUJ2K36ziLW8g5E3IbGdFmp45-6MhGem1MllvA7OudtEye4Un8VP-jb2infSw_xuS5zewZ6gfZCrbTEDkOK0cHGglMVgJVwMKxWew1ZT/s1600-h/black+kids.jpg"><img style="margin: 0pt 0pt 10px 10px; float: right; cursor: pointer;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiK0Zxs737ar1nOCapq05QbW79s4RJKAUJ2K36ziLW8g5E3IbGdFmp45-6MhGem1MllvA7OudtEye4Un8VP-jb2infSw_xuS5zewZ6gfZCrbTEDkOK0cHGglMVgJVwMKxWew1ZT/s320/black+kids.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5208714751003748434" border="0" /></a><br />Sommarspellista för 2008 - hittills<br /><br />1. Black Kids - I'm not gonna teach your boyfriend how to dance with you<br /><br />2. Autisterna - Johanna<br /><br />3. Duffy - Mercy<br /><br />4. MGMT - Time to pretend<br /><br />sen repeat och repeat repeat repeat repeatIdahttp://www.blogger.com/profile/13459476745588764547noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-18460356.post-71211573796216494652008-06-04T13:21:00.000+02:002008-06-04T13:25:31.509+02:00Lycka<h2>Toto*Teens - Messa De Requiem</h2> <span style="font-family:georgia;">Detta är brödet som har kommit ner från himlen, ett annat bröd än det som fäderna åt. De dog, men den som äter detta bröd skall leva i evighet.</span><br /><br /><span style="font-family:georgia;">När det förgängliga kläs i oförgänglighet och det dödliga i odödlighet, då blir det så som skriftordet säger: Döden är uppslukad och segern är vunnen.</span><br /><br /><span style="font-family:georgia;">Nio apostlar vidgar sina vyer på vad som skulle kunna vara en helt vanlig musikföreställning, ty dom har tagit steget från den ordinära verkligheten och siktar uppåt mot skyn. uppåt mot ärligheten, härligheten, tryggheten och sanningen.</span><br /><br /><span style="font-family:georgia;">"Död, var är din seger? Död, var är din udd?"</span><br /><br /><span style="font-family:georgia;">Dödens udd är synden, och synden har sin kraft i lagen.</span><br /><br /><br />Jag återvänder till midsommar-Sundsvall tidigare för Toto Teens. Ärligt talat skulle jag nog ta ledigt från jobbet för att kunna se detta. Jag är fullständigt överexalterad. Jag saknar ord.Idahttp://www.blogger.com/profile/13459476745588764547noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-18460356.post-7678262454074286432008-04-22T13:46:00.000+02:002008-12-09T08:31:32.896+01:00Konsert och inte konsert<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiEvZitJeH0zOp7p10qKtcDA12fvm4F3iJqUwQF5rqJpi_7ua-bJ18h6VxDAHqrvQETuURlJQRGLTKV1ixOo0nTRDMV2ReueMncX_PGEvPkQxopZGlb-O3XZvpkE31QJInk_uXX/s1600-h/markus.jpg"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5192036688243746226" style="FLOAT: right; MARGIN: 0px 0px 10px 10px; WIDTH: 103px; CURSOR: hand; HEIGHT: 60px" height="83" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiEvZitJeH0zOp7p10qKtcDA12fvm4F3iJqUwQF5rqJpi_7ua-bJ18h6VxDAHqrvQETuURlJQRGLTKV1ixOo0nTRDMV2ReueMncX_PGEvPkQxopZGlb-O3XZvpkE31QJInk_uXX/s320/markus.jpg" width="188" border="0" /></a><br /><br /><div><div><span style="font-size:85%;">Idag har jag köpt biljett till Markus Krunegårds spelning på Medis 17 maj och till Magnetic Fields på Cirkus 29 juni. Detta är goda nyheter.</span><br /><div><span style="font-size:85%;"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5192036383301068178" style="FLOAT: right; MARGIN: 0px 0px 10px 10px; WIDTH: 100px; CURSOR: hand; HEIGHT: 77px" height="92" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj_SVsssw67H2fXP5BhF_c6XiR5tuPJsb9ip_3aWq4CJ3LPq39rfO8eqIc2_SCl81Lu8EgjHusQaZOL7CYNzgsaa-x2r-ar6Bq8nG00nZIlvJkW_T8XcaZs1iomsFBpsD0qJqsF/s320/magnetic+fields.jpg" width="122" border="0" /></span></div><br /><br /><span style="font-size:85%;">Dålig nyhet är att det som skulle bli min nästa konsert, Kings of Convenience på Nalen blivit inställt. Tråkigt och jobbigt att måste gå och lösa in biljetten...</span></div><div><span style="font-size:85%;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj20BmguqjunWKP_mogMpe9GGMKK17dQzn4Jgaysiq514CcwCIGLA6Zh2z7WLGJnz0kwpASX0Sm3QIdgbvXlY23e5bpxMYx75-OoD-GBXz0OqvabKonzTvyKmjNnBYzzMpgWIRp/s1600-h/kings+of+convenience.jpg"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5192036817092765122" style="FLOAT: right; MARGIN: 0px 0px 10px 10px; CURSOR: hand" height="65" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj20BmguqjunWKP_mogMpe9GGMKK17dQzn4Jgaysiq514CcwCIGLA6Zh2z7WLGJnz0kwpASX0Sm3QIdgbvXlY23e5bpxMYx75-OoD-GBXz0OqvabKonzTvyKmjNnBYzzMpgWIRp/s320/kings+of+convenience.jpg" width="102" border="0" /></a></span></div><div><span style="font-size:85%;"></span></div><div><span style="font-size:85%;"></span></div><div><span style="font-size:85%;"></span></div><div><span style="font-size:85%;"></span></div></div>Idahttp://www.blogger.com/profile/13459476745588764547noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-18460356.post-39925245136521845702008-04-06T20:18:00.000+02:002008-12-09T08:31:33.127+01:00Ett underskattat färdmedel<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEixbABa-tltkXxlQC8mtnY4X7N0iGmLeMxioGEjLzMNTYOgooCKgmXdQahHzDs22u3JG_Nkaw5SJqNZoTqF6GC1_9x6WOijQKorLuXZO4nPsWjgs-x6ERtDl_sbRppvbCVU5mDL/s1600-h/spark.jpg"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5186200186004071090" style="FLOAT: right; MARGIN: 0px 0px 10px 10px; CURSOR: hand" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEixbABa-tltkXxlQC8mtnY4X7N0iGmLeMxioGEjLzMNTYOgooCKgmXdQahHzDs22u3JG_Nkaw5SJqNZoTqF6GC1_9x6WOijQKorLuXZO4nPsWjgs-x6ERtDl_sbRppvbCVU5mDL/s320/spark.jpg" border="0" /></a><br /><div>Det här tycker jag är lite roligt.</div><br /><div></div><br /><div>Alla har väl fattat att "Jag är en vampyr" med Markus Krunegård är den bästa låten just nu. Texten är så genialiskt underfundig att jag blir aldeles till mig. Dock måste jag avslöja att jag de första kanske 5 gångerna jag hörde låten trodde att textraden "sitter och väntar modigt på sparken" innebar att Markus satt ner på en spark. Jag höll på att kikna av skratt under lyssning nr. 5 när jag insett mitt misstag. Jag kan inte fatta att jag trots följande rad om foten i huvudet inte kopplade.</div><br /><div>Ibland kan man ha väldans roligt åt sig själv.</div>Idahttp://www.blogger.com/profile/13459476745588764547noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-18460356.post-63713218700946195482008-03-02T23:17:00.000+01:002008-03-02T23:23:12.481+01:00Podden vill mig ontFör 2 dagar sedan lyssnade jag för första gången på The Mountain Goats nya album Heretic Pride - och jag grät över hur bra det var. Jag kan inte förklara varför egentligen för även om jag kan bli aldeles till mig av musik brukar jag inte bli tårögd av en mp3-fil. Kanske var det för att jag inte känt musikhjärtat bulta på ett tag och när det gjorde det blev jag så glad för att det faktiskt kunde bulta så hårt.<br /><br />Problemet nu är att kära Podden gör allt för att förhindra mig att känna denna lycka. När Heretic Pride läggs in i Podden finns låtarna där när den är kopplad till Itunes men när man kopplar loss finns det inget band som heter The Mountain Goats i artister, inget Heretic Pride bland album. Däremot om man söker varje låt separat så finns de där.<br />Hur går detta till?<br /><br />Just nu kan jag i alla fall undgå problemet via "senast tillagda" men det varar ju inte länge. Tur är att hela albumet säkert snart går att hitta under "mest spelade"...Idahttp://www.blogger.com/profile/13459476745588764547noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-18460356.post-74023172445405330982008-02-13T13:18:00.000+01:002008-12-09T08:31:33.303+01:00Wendy och jag<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg1Zp-1CSHOTiD-C7TsLda2CYh3hWOy2uNvlZw25rGiLdkXEIiPJ_Z2dCoCcWqSl0pCiP9vysKBiXAdaMHL0Jc93tf-qMnaI_WW9j5AwnZuZJfHUSPtG-BYFhtJqKtU2Hn8tkcV/s1600-h/wendy.jpg"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5166444071638102114" style="FLOAT: right; MARGIN: 0px 0px 10px 10px; CURSOR: hand" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg1Zp-1CSHOTiD-C7TsLda2CYh3hWOy2uNvlZw25rGiLdkXEIiPJ_Z2dCoCcWqSl0pCiP9vysKBiXAdaMHL0Jc93tf-qMnaI_WW9j5AwnZuZJfHUSPtG-BYFhtJqKtU2Hn8tkcV/s320/wendy.jpg" border="0" /></a><br /><div><div>Ikväll tänkte jag gå på musiktidningen ettnolletts 50 nummer-firande. Det är gratis och där spelar Wendy McNeill. En gång fick jag en låt dedikerad till mig av Wendy McNeill - det tänkte jag berätta om nu.</div><br /><div>Första gången jag stiftade bekantskap med Wendys musik var när hon skulle vara förakt till Ane Brun i Sundsvall hösten 2005. Wendy McNeill tvingades ställa in och jag kände mig tvungen att kolla upp vad jag ahde missat. Jag blev rätt så peppad av det jag hörde.</div><br /><div>Ett halvår senare pluggade jag i Frankrike och då skulle Wendy spela strax utanför stan där jag bodde. Jag och 2 kompisar köpte biljetter utan att inse att det inte gick att ta sig till denna konsertlokal om man inte hade bil. Det var nära att allt hade ordnat sig med skjuts när vår tilltänkta chaufför plötsligt måste jobba över. Snåla som vi är var taxi inget alternativ men vi hade ju redan biljetter.</div><br /><div>Lösningen blev att vi skrev ut en vägbeskrivning från internet och hyrde varsin cykel. Det var nästan en mil bort och vi hade aldrig varit där förrut men vi lyckades stolta och utmattade hitta rätt. Vi var till och med tidiga och eftersom vi inte hade hunnit äta mitt i all stress åkte vi och köpte pizza och i underbara Frankrike tyckte de inte att det var något problem att vi tog med pizzan i till konserten!</div><br /><div>Väl inte satt vi och pratade på vårt kära modersmål och då kommer en svensk man fram som visar sig vara Wendy McNeills turnémanager. Vi pratade ett tag och vi kunde naturligtvis inte låta bli att berätta hur mycket vi offrat oss för att komma dit. En imponerad turnémanager hade tydligen sedan sprungit och berättat detta för den turnétrötta Wendy som sedan på scenen berättade för hela publiken om vår bedrift och tillägnade oss fina "Such a common bird".</div><br /><div>Det var så roligt och med tanke på min normala ovilja till motion tyckte jag även att vi förtjänat en låt. Senare på kvällen, på hemväg med våra cyklar förstod alla förbipasserade bilar med konsertbesökare vilka vi var och tutade glatt.</div><br /><br /><div></div><div>Ett halvår senare träffade jag Wendy McNeill lite snabbt på Malmöfestivalen då hon berättade om hur less hon varit den där kvällen och hur vår historia hade gjort henne på bra humör. Och det gjorde mig på bra humör!</div><br /><br /><div></div><div>Nu ser jag fram emot att få höra henne spela igen och jag är ytterst nöjd med att jag nu kan ta mig fram med tunnelbana.</div><br /><br /><div></div><div>Bonus, en av Wendys snyggaste textrader:</div><br /><br /><div></div><div align="center">"How can I be shocked when the shark bites,</div><div align="center">I've been swimming with steaks in my pockets all my life"</div><br /><br /><div></div><br /><br /><div></div></div>Idahttp://www.blogger.com/profile/13459476745588764547noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-18460356.post-22249830469110318752008-02-08T11:01:00.000+01:002008-12-09T08:31:33.466+01:00I'm not there<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEicw2XWPfcx0FHBaGuBviBxcR5h_675ZydEb8h15N3IDodeb4r9Rrrc5bi0N0aFkGSliSnurFdAG9mGinr2ZxbIm0CNUP6BdNii2ZRqoVVcpwlVSDwkxPt3aBviPK0GYHzAzR7-/s1600-h/i"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5164550034275713586" style="FLOAT: left; MARGIN: 0px 10px 10px 0px; CURSOR: hand" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEicw2XWPfcx0FHBaGuBviBxcR5h_675ZydEb8h15N3IDodeb4r9Rrrc5bi0N0aFkGSliSnurFdAG9mGinr2ZxbIm0CNUP6BdNii2ZRqoVVcpwlVSDwkxPt3aBviPK0GYHzAzR7-/s320/i'm+not+there.jpg" border="0" /></a><br /><div>Jag har tendensen att bli så förförd av bra musik och berättelser om olika scener och band att jag kan bli besatt av filmer som egentligen kanske inte är mycket mer än medelmåttiga (läs 24 hour party people).</div><br /><div>Igår såg jag I'm not there. Todd Haynes Dylan-film där namnet Bob Dylan inte nämns en enda gång, där Bob Dylan är 6 olika personer. Naturligvis har jag inte kunnat lyssna på så mycket annat än Dylan sen dess men jag tror ändå att det måste vara mer än musiken som gör att den här filmer drabbar mig.</div><br /><div>Den rena filmälskaren i mig måste också hylla. Det räcker egentligen med att se förtexterna för att förstå om man kommer att gilla den eller inte.</div><br /><div>Naturligvis hjälper det om man har bläddrat i en och annan Dylan-biografi och stirrat på ett och annat skivomslag men jag tror det går bra utan också.</div><br /><div></div><br /><div>Cate Blanchett ÄR Bob Dylan, förlåt jag menar Jude Quinn. Charlotte Gainsbourg ÄR en briljant skådespelerska och kanske världens vackraste.</div><br /><div></div><br /><div>Otroligt frustrerande är nu att min skivspelare verkar ha gått sönder OCH min Highway 61-cd hackar. Thank God för Podden.</div>Idahttp://www.blogger.com/profile/13459476745588764547noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-18460356.post-50171695287554557272008-02-06T17:53:00.000+01:002008-12-09T08:31:33.627+01:00God Jul<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiHuMkRSAp0iTxkRy665EXDnlS0h9a_IdUWupqy4fgwblPCbU6wcuxVE0RmDsApRd8-1OgVIWtAhBlIO0Nx-J7PWGuDsIP9maNNUeaPrRQyQ-V3M0hLOzCbk1d4Fln3ijqZ2wfl/s1600-h/DSC01730.JPG"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5163919743530058274" style="FLOAT: right; MARGIN: 0px 0px 10px 10px; CURSOR: hand" height="190" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiHuMkRSAp0iTxkRy665EXDnlS0h9a_IdUWupqy4fgwblPCbU6wcuxVE0RmDsApRd8-1OgVIWtAhBlIO0Nx-J7PWGuDsIP9maNNUeaPrRQyQ-V3M0hLOzCbk1d4Fln3ijqZ2wfl/s320/DSC01730.JPG" width="284" border="0" /></a><br /><div><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEip4X_GVsp6aQSy0AvX9OlHlACpPB88xaufCCP6Ld0sTBOA-gjLEd5Rof-L2QaINOb3F7-7LzBHGLcNFESre8obOLu5H6iUazTik58OqQeCnUqtRsPpKNyu35V5L_BEeiZDhZSm/s1600-h/DSC01730.JPG"></a><br /><br /><div>I brist på andra intressanta saker att skriva om kommer här låtlistorna till 3 blandskivor som jag gav bort i julklapp:</div><br /><br /><div></div><br /><div>Till pappa: <strong><span style="font-size:130%;">Bra från 2007</span></strong></div><br /><br /><div><strong>1. Feist - One, two, three, four</strong></div><div><strong>2. Jamie T - If you got the money</strong></div><div><strong>3. Jens Lekman - Postcard to Nina</strong></div><div><strong>4. Kate Nash - Foundations</strong></div><div><strong>5. Of Montreal - Suffer for fashion</strong></div><div><strong>6. Babyshambles - delivery</strong></div><div><strong>7. Laakso - Italy vs. Helsinki</strong></div><div><strong>8. Rilo Kiley - Silver Lining</strong></div><div><strong>9. Mando Diao - Never seen the light of day</strong></div><div><strong>10. Säkert! - Vi kommer att dö samtidigt</strong></div><div><strong>11. The Ladybug Transistor - This old chase</strong></div><div><strong>12. Sahara Hotnights - Neon lights</strong></div><div><strong>13. Florence Valentin - Pokerkväll i Vårby gård</strong></div><div><strong>14. M.I.A - Paper planes</strong></div><br /><br /><div><strong></strong></div><br /><div>Till en kompis<strong>: <span style="font-size:130%;">Blandat så klart</span></strong></div><div><strong></strong></div><div><strong>1. Architecture in Helsinki - It 5</strong></div><div><strong>2. France Gall - Poupé de cire, poupé de son</strong></div><div><strong>3. Bat for Lashes - Horse and I</strong></div><div><strong>4. Patrick Wolf - Magic Position</strong></div><div><strong>5. The Long Blondes - Once and never again</strong></div><div><strong>6. Andrew Bird - Heretics</strong></div><div><strong>7. Lucky Soul - One kiss don't make a summer</strong></div><div><strong>8. Beirut - Postcards from Italy</strong></div><div><strong>9. The Ladybug Transistor - This old chase</strong></div><div><strong>10. Of Montreal - Suffer for Fashion</strong></div><div><strong>11. Cats on fire - I am the white mantled king</strong></div><div><strong>12. The Lucksmiths - Untidy towns</strong></div><div><strong>13. M.I.A. - Paper planes</strong></div><br /><br /><div><strong></strong></div><br /><div>Till en annan kompis, där jag först övervägde olika teman som 60-tal, franskt, på svenska, retro eller 2007. </div><div>Resultatet blev: <strong><span style="font-size:130%;">Världens mest osammanhängande blandskiva</span></strong></div><br /><div><strong>1. Architecture in Helsinki - It 5</strong></div><div><strong>2. Billie Holiday - Summertime</strong></div><div><strong>3. Anaïs - Mon coeure, mon amour</strong></div><div><strong>4. Beirut - Postcards from Italy</strong></div><div><strong>5. Patti Smith - Dancing Barefoot</strong></div><div><strong>6. Feist - One, two, three, four</strong></div><div><strong>7. Nationalteatern - Kolla, kolla</strong></div><div><strong>8. Of Montreal - Suffer for Fashion</strong></div><div><strong>9. Os Mutantes - Senhor F</strong></div><div><strong>10. Pugh Rogefeldt - Små lätta moln</strong></div><div><strong>11. The Ladybug Transistor - This old chase</strong></div><div><strong>12. The Libertines - Music when the lights go out</strong></div><div><strong>13. The Magnetic Fields - I think I need a new heart</strong></div><div><strong>14 . M.I.A - Paper planes</strong></div><br /><br /><div><strong></strong></div><div>Ja, jo deet blev en hel del låtar som "återanvändes" men det vet ju ingen om - förrän nu då förstås.</div><br /><div></div></div>Idahttp://www.blogger.com/profile/13459476745588764547noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-18460356.post-37947660211538091902008-02-01T10:16:00.000+01:002008-12-09T08:31:33.831+01:00Lykke Li<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjlyGLaT1H34Eefo8bEC6raToIwpDU4DL3k3P1f3pDUySxYixo3y6ciIJK1MVZA8CPmqWoSs7Lk-5olnYOCOuAmHT9VCJ0lcv4T5DlZ168Cq6rV-bEYWdz7MerMGO9XukYmSJx7/s1600-h/lykke+li.jpg"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5161939729246863874" style="FLOAT: left; MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 95px; CURSOR: hand; HEIGHT: 125px" height="160" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjlyGLaT1H34Eefo8bEC6raToIwpDU4DL3k3P1f3pDUySxYixo3y6ciIJK1MVZA8CPmqWoSs7Lk-5olnYOCOuAmHT9VCJ0lcv4T5DlZ168Cq6rV-bEYWdz7MerMGO9XukYmSJx7/s320/lykke+li.jpg" width="117" border="0" /></a><br /><div>Enligt diverse artiklar om och intervjuer med Lykke Li har hon växt upp på ett berg i Portugal och jagat sköldpaddor, hon har åkt ensam till New York och försökt lura i folk att hon är en jättekänd svensk sångerska och därmed fått spelningar.</div><br /><div></div><br /><div>Ett välkänt faktum är sen att hon spelat in ett hyllat album som Björn Yttling producerat och hon har förmågan att se alldeles för snygg och cool ut.</div><br /><div></div><br /><div>Lykke Li är speciell, jag är vanlig. </div><br /><div>Jag har inte bestämt mig för om det är imponerande eller provocerande.</div>Idahttp://www.blogger.com/profile/13459476745588764547noreply@blogger.com5tag:blogger.com,1999:blog-18460356.post-40242658427753404842008-01-05T14:13:00.000+01:002008-12-09T08:31:35.297+01:00Album 2007Ett tag trodde jag att jag inte skulle orka skriva nån lista men det är ju sånt här jag tycker är kul att läsa sen så jag tog mig i kragen till slut. Topp 10 ser enligt mitt tycke ut så här:<br /><br /><br /><br /><div><div><div><div><div><div><strong><a href="http://4.bp.blogspot.com/_h4turfUhl5Y/R3-HAapREnI/AAAAAAAAAB0/YeSloFHc7MA/s1600-h/feist.jpg"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5151984939957293682" style="FLOAT: left; MARGIN: 0px 10px 10px 0px; CURSOR: hand" height="82" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_h4turfUhl5Y/R3-HAapREnI/AAAAAAAAAB0/YeSloFHc7MA/s200/feist.jpg" width="78" border="0" /></a>1. Feist – The Reminder<br /></strong>Det är svårt att säga vad det är så speciellt med Leslie Feist när det inte går att utskilja något särskilt som skiljer henne från mängden. Hon gör ingenting som inte har gjorts förut, poängen är att hon gör det så bra att ord som nyskapande förlorar all sin glans. The Reminder är dessutom något så ovanligt som ett helgjutet album. Det finns vissa låtar som sticker ut men det hindrar inte skivan från att helst solklart vara en helhet. Det är verkligen ett album och det är årets bästa. </div><div></div><div></div><div><br /><strong><a href="http://4.bp.blogspot.com/_h4turfUhl5Y/R3-GuapREmI/AAAAAAAAABs/GVqYf_q3RIk/s1600-h/mia.jpg"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5151984630719648354" style="FLOAT: left; MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 71px; CURSOR: hand; HEIGHT: 72px" height="98" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_h4turfUhl5Y/R3-GuapREmI/AAAAAAAAABs/GVqYf_q3RIk/s200/mia.jpg" width="96" border="0" /></a>2. M.I.A – Kala</strong><br />M.I.A kan nästan ses som Feist motsats, det hon gör har ingen gjort förut, det finns ingen färdig genre att baka in henne i. Kala är en jordenruntresa långt ifrån alla turiststråk, kampen för tredje världens demokratisering, ljudet av revolution. Inget slår Paper Planes och Jimmy i år. </div><br /><div></div><br /><div><br /><br /><strong><a href="http://3.bp.blogspot.com/_h4turfUhl5Y/R3-GhKpRElI/AAAAAAAAABk/Ri2XZ0-XS7M/s1600-h/laakso.jpg"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5151984403086381650" style="FLOAT: left; MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 69px; CURSOR: hand; HEIGHT: 69px" height="81" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_h4turfUhl5Y/R3-GhKpRElI/AAAAAAAAABk/Ri2XZ0-XS7M/s200/laakso.jpg" width="83" border="0" /></a>3. Laakso – Mother, Am I Good Looking?<br /></strong>För mig började det med Italy vs Helsinki med sin underbart kitschiga video, undan för undan uppdagades det sedan att Laakso gjort årets svenska album. Västerbron, Norrköping och ja, hela albumet är en uppvisning, fyndig desperation som det är omöjligt att inte skråla med i. </div><br /><br /><div></div><br /><div><br /><strong><a href="http://2.bp.blogspot.com/_h4turfUhl5Y/R3-F36pREjI/AAAAAAAAABU/_ex_BDJ77J0/s1600-h/jamie+t.jpg"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5151983694416777778" style="FLOAT: left; MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 72px; CURSOR: hand; HEIGHT: 72px" height="82" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_h4turfUhl5Y/R3-F36pREjI/AAAAAAAAABU/_ex_BDJ77J0/s200/jamie+t.jpg" width="79" border="0" /></a>4. Jamie T – Panic Prevention<br /></strong>Jag ryser av lycka över den här typen av brittisk accent och jag hoppar av lycka över den här typen av klockrena låtar. När Stella rimmar på fella vill jag vara från England och jag vill aldrig sluta lyssna på Jamie T. </div><br /><br /><div><br /><br /><strong><a href="http://3.bp.blogspot.com/_h4turfUhl5Y/R3-FhKpREiI/AAAAAAAAABM/OqL4bvXyO0E/s1600-h/jens.jpg"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5151983303574753826" style="FLOAT: left; MARGIN: 0px 10px 10px 0px; CURSOR: hand" height="75" alt="" src="http://3.bp.blogspot.com/_h4turfUhl5Y/R3-FhKpREiI/AAAAAAAAABM/OqL4bvXyO0E/s200/jens.jpg" width="79" border="0" /></a>5. Jens Lekman – Night falls over Kortedala</strong><br />Jag blir rätt glad när jag tänker på att P3 mobbade ut ”Friday night at the Drive in Bingo”, det betyder att de i alla fall inte alltid automatiskt tar till sig etablerade artisters nya låtar. Sen att de hade fel är en annan sak. Jens är en så bra berättare och hur syniska tendenser jag än kan ha i vanliga fall så smittar hans romantik. ”hjärta” Jens. </div><br /><div><br /><br /><strong><a href="http://1.bp.blogspot.com/_h4turfUhl5Y/R3-FHqpREhI/AAAAAAAAABE/70bZKmNj95A/s1600-h/cocrosie.jpg"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5151982865488089618" style="FLOAT: left; MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 76px; CURSOR: hand; HEIGHT: 77px" height="91" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_h4turfUhl5Y/R3-FHqpREhI/AAAAAAAAABE/70bZKmNj95A/s200/cocrosie.jpg" width="92" border="0" /></a>6. CocoRosie – The Adventures of Ghosthorse and Stillborn<br /></strong>För mig är CocoRosie fortfarande lika med kreativitet och att deras aviga toner börjar dofta lätt av hiphop är inget som stör mig. Dit systrarna Cassidy styr följer jag lydigt efter, jag lessnar aldrig på leksaksorkestern. </div><br /><br /><div><br /><br /><strong><a href="http://1.bp.blogspot.com/_h4turfUhl5Y/R3-EoqpREgI/AAAAAAAAAA8/2sukKC2uxcY/s1600-h/of+montreal.jpg"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5151982332912144898" style="FLOAT: left; MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 74px; CURSOR: hand; HEIGHT: 80px" height="84" alt="" src="http://1.bp.blogspot.com/_h4turfUhl5Y/R3-EoqpREgI/AAAAAAAAAA8/2sukKC2uxcY/s200/of+montreal.jpg" width="80" border="0" /></a>7. Of Montreal – Hissing Fauna, are you the Destroyer?</strong><br />Ibland krävs en livespelning för att man ska ta fram det där som legat undangömt på i-poden så länge utan att få sin välförtjänta uppmärksamhet. Jag har haft svårt för att lyssna på något annat sen dess. Det skär lite i hjärtat varje gång jag lyssnar på favoriten ”Bunny ain’t no Kind of Rider” och det låter lite som om han sjunger ”Ida, I’m sorry, but you will never have me” – jag har googlat ett antal gånger för att försäkra mig om att det faktiskt är Eva som dissas och ingen annan.<br /></div><div><br /><br /><strong><a href="http://2.bp.blogspot.com/_h4turfUhl5Y/R3-EU6pREfI/AAAAAAAAAA0/CgBokw5urko/s1600-h/säkert.jpg"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5151981993609728498" style="FLOAT: left; MARGIN: 0px 10px 10px 0px; CURSOR: hand" height="73" alt="" src="http://2.bp.blogspot.com/_h4turfUhl5Y/R3-EU6pREfI/AAAAAAAAAA0/CgBokw5urko/s200/s%C3%A4kert.jpg" width="72" border="0" /></a>8. Säkert! – Säkert<br /></strong>När jag var i Umeå i somras spelade Säkert, det var rätt billigt men jag gick inte dit. Jag sa till min vän att Säkert är rätt bra men inget särskilt. Det var omdömet efter en första genomlyssning och gissa om jag har ångrat mig sen dess. Svenska är så svårt men allt som kommer från Annika Norlings mun låter rätt och bra. Det är som om att det faktiskt går att sjunga på svenska… </div><br /><div><br /><strong><br /><a href="http://4.bp.blogspot.com/_h4turfUhl5Y/R3-EEapREeI/AAAAAAAAAAs/Ci44Y_Lipno/s1600-h/rufus.jpg"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5151981710141886946" style="FLOAT: left; MARGIN: 0px 10px 10px 0px; WIDTH: 77px; CURSOR: hand; HEIGHT: 82px" height="97" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_h4turfUhl5Y/R3-EEapREeI/AAAAAAAAAAs/Ci44Y_Lipno/s200/rufus.jpg" width="89" border="0" /></a>9. Rufus Wainwright – Release the Stars<br /></strong>Ännu en man som kan tala till min så djup undangömda romantiska ådra. Det är så storslaget och bombastiskt att jag borde vara helt emot det. Men jag älskar Rufus, tack vare och inte trots hans romantiska storskalighet.<br /></div><br /><div><br /><br /><strong><a href="http://4.bp.blogspot.com/_h4turfUhl5Y/R3-DqapREdI/AAAAAAAAAAk/x9hZYF96GKo/s1600-h/o"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5151981263465288146" style="FLOAT: left; MARGIN: 0px 10px 10px 0px; CURSOR: hand" height="72" alt="" src="http://4.bp.blogspot.com/_h4turfUhl5Y/R3-DqapREdI/AAAAAAAAAAk/x9hZYF96GKo/s200/o%27death.jpg" width="74" border="0" /></a>10. O’Death – Head Home</strong><br />Ok, jag är inte säker på att jag verkligen tycker skivan är 2007 års 10:e bästa. Det är egentligen live jag älskar dem och jag har inte varit så lockad av att lyssna på själva skivan men de förtjänar en rejäl hyllning. Som en av de få representanterna för fylleslagsfolk (musik) är O’Death ytterst älskvärda i sit skrålande. Och de har en banjo, bara det.</div><div></div><div></div><div></div><div> </div><div> </div><div>Nära att komma in på listan var: LCD Soundsystem, Modest Mouse, Andrew Bird, Babyshambles, Though Alliance, Sahara Hotnights, Rilo Kiley och Lucky Soul. Jag var också väldigt förtjust i Kate Nash fast bara några låtar och inte hela albumet.</div><div></div><div> </div><div>Sen finns det så klart en massa skivor som jag inte har lyssnat på men de 3 som fraför allt ligger på tur är Arcade Fire och Richard Hawley och Anna Järvinen. Två av dem finns ju med på <a href="http://danielswedin.blogspot.com/">Daniels alltid så läsvärda årsbästalista</a>.</div></div></div></div></div></div>Idahttp://www.blogger.com/profile/13459476745588764547noreply@blogger.com5tag:blogger.com,1999:blog-18460356.post-71826786961775319132007-12-28T17:11:00.000+01:002008-12-09T08:31:35.447+01:005 år senare<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgEwxbegNVdh2eKNsmyrMBlJqJA3I9s8LKSxD4l8YVtJi7E2be5JymkL3YX4SMMcb4bSnslFnuX4hlkZqe340t8DW6UGLmkomemrpzec0iobmLJb-JlkImH_MksWJAcv1g4HNJO/s1600-h/finishing+school.jpg"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5149059620552118722" style="FLOAT: right; MARGIN: 0px 0px 10px 10px; CURSOR: hand" alt="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgEwxbegNVdh2eKNsmyrMBlJqJA3I9s8LKSxD4l8YVtJi7E2be5JymkL3YX4SMMcb4bSnslFnuX4hlkZqe340t8DW6UGLmkomemrpzec0iobmLJb-JlkImH_MksWJAcv1g4HNJO/s200/finishing+school.jpg" border="0" /></a><br /><div>Jag har för vanan att gå runt med en liten lapp i plånboken över skivor jag tänker köpa. Den allra första av dessa lappar skrev jag för ca fem år sedan. Högst upp fanns du Sasha Bells soloprojekt Finishing School. Ett stort antal skivköp senare, ja faktiskt flera år senare står samma skiva kvar på förstaplatsen. Något sorts rekord måste detta innebära, jag har alltså varit på väg att köpa samma skiva dagligen i 5 års tid utan att det hänt.<br />Förrän idag.<br />Tack vare en blogg fick jag reda på att den fanns att hitta på Myrorna i Sundsvall. Det var ett tag sedan jag läste det och då befann jag mig (tack och lov) inte i närheten av min gamla hemstad. Denna fakta har sedan gnagt i mitt medvetande ända tills idag då fylld av hopp om att den skulle finns kvar eftersom jag gissar att Finishing Schools fanbase i Sundsvall är minimal och för att ingen letar skivor på Myrorna eftersom de aldrig brukar ha något bra. Och jag hade rätt, det fanns den och nu kan den äntligen strykas från min lista.<br />Idag köpte jag finishing School och jag gjorde det för 20 spänn.</div>Idahttp://www.blogger.com/profile/13459476745588764547noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-18460356.post-68998571866339682712007-12-28T16:52:00.000+01:002007-12-28T16:55:15.021+01:00Min pappaMin pappa är söt. Här om dagen satt vi och lyssnade på musik då han sa något i stil med: Jag är rädd för att jag har blivit tolerant mot all musik. Jag har ju gillat varenda låt som du har spelat sen du kom hem.<br /><br />Jag skrattade och påpekade faktumet att jag faktiskt bara har spelat bra låtar sen jag kommit hem. Det är inte han som har tappat omdömet, det är bara det att jag redan gjort jobbet åt honom.<br /><br />Sen lyssnade vi lite på radio rix så att jag kunde försäkra honom om att han inte gillar all musik. Då blev pappa glad igen.Idahttp://www.blogger.com/profile/13459476745588764547noreply@blogger.com0