Topp 5 2004 - listor blir alltid fel

Jag hittade precis min årslista för 2004, mina favoritskivor från förra året. Den finns inte att hitta på den här bloggen utan fanns på den första musikmani på bloggi och det är jag ganska glad för, för jag håller verkligen inte med mig själv. Jag kan inte riktigt stå för den där listan och det är väl därför jag tycker att det är så jobbigt att sätta igång med årets, jag vet ju att jag kommer ångra mig. Anledningen till det är att jag aldrig hinner köpa alla skivor jag vill ha och därmed inte får särskilt bra överblick, det har visserligen gått bättre med det i år men det finns inte en chans att jag kommer hålla med mig själv nästa år. Fast det är kanske också en del av charmen, att smaken förändras men vad tyckte jag då. Men jag kan ändå inte låta bli att bli irriterad över att några av mina absoluta favoritskivor inte uppmärksammades av mig själv. Så som motgift kommer här min topp 5-lista från 2004, bestående av skivor jag inte brydde mig ett dugg om då.


1. Joanna Newsom - Milk-eyed mender

2. CocoRosie - La maison de mon rêve

3. Rilo Kiley - More Adventures

4. The Polyphonic Spree - Together we're heavy

5. Khonnor - Handwriting


Jens Lekman är den enda från min lista från förra året som fortfarande skulle slå sig in här, det enda jag kan glädjas åt är att jag har fattat brilliansen av de här skivorna nu. Jag ska fortfarande göra en lista för i år också, imorgon tror jag och om ett år kommer jag med största sannolikhet rätta den också...

Jag vet, det var ett skitår

Det är inte bara jag som vet att det var ett ganska uselt år att vara musikintresserad i Sundsvall. Det finns fler som klagar som till exempel Dagbladets krönikör Jens Höglin. Exakt vad som har varit åt helvete med det här året förklarar han här.

Det finns så mycket att vara besviken på så man vet inte vart man ska börja men det största problemet är ju att nästan ingen är besviken. Nästan alla årets lokala arrangemang har varit för folk på 40+ om man räknar bort den ändå hyffsade konsertvåren innan Piplines kassa sinade. Problemet är som sagt att det nästan inte är nån som tycker att det är något problem, det är jag, nöjekrönikörer och kanske ett hundratal personer till men för alla andra verkar det räcka med att lyssna på Lena Philipsson på krogen och att gå runt med den senaste Green Day eller Robbie Williams hiten i hörlurarna. För mig räcker inte det men minoriteten vinner sällan, kanske aldrig.

Men jag väljer att vara positiv, i alla fall så här lite i slutet av inlägget. Kommer Debaser finns det chans att mentalitet ändras lite, får folk alkohol så blir det mer lockande att gå på spelning och till slut kanske fler börja inse att det inte finns ett bättre sätt att spendera en kväll än att njuta av lite schyst livemusik.

Angående de lokala banden hoppas Jens på Takida medan jag hoppas att jag slipper. Själv sätter jag mina förhoppningar till Marble fast det kanske inte Jens får skriva...

Snabba dotshop

Jag måste ju berätta att jag fick första leveransen med skivor idag, fyra stycken från dotshop.se
Jag beställde så sent som måndag kväll vid nio och de kom redan idag på förmiddagen. Det tog alltså mindre än ett och ett halv dygn och som tack för det ger jag dom lite reklam här. Man var visserligen tvungen att betala med kort eller postförskott och fraktavgiften blev dyrare ju mer man köpte MEN det var mycket bra när det gäller sådana relevanta saker som att

1. Dom säljer bra skivor
2. Det var bra priser
3. Skivorna kom ruskigt snabbt

Dotshop är ett trevligt ställe.

Jag fick den! En gratisskiva!

JAAAA!!!

Efter alla mina desperata försök att vinna tävlingar i Sonic lyckades jag i alla fall vara tillräcklligt snabb med att förnya min prenumeration att jag fick en bonusskiva, helt gratis. Det lönade sig att kasta på sig kläderna och åka in till stan direkt när posten kom, fylla i blanketten på bussen och gå på banken mitt i julruschen. Ett stort tack till den snälla bankkassörskan som lät mig betala 299kr i mynt utan avgift fast det inte var tillåtet, jag är evigt tacksam.

Skivan jag fick är Montt Mardiés debutskiva "Drama" och det var ett utmärkt val. Himla trevlig soul-pop är det och hade jag inte fått den så hade jag nog köpt den ialla fall. Extra rolig är covern på Håkan Hellströms "Kom igen Lena" som översatts till engelska och där getts titlen "Come on Eileen", vilket ju är titeln på den låt Håkan anses ha snott refrängen från. Mycket fyndigt och mycket bra.

Forever Lost

Jag hörde just Forever Lost med The Magic Numbers för kanske sjunde eller åttonde gången och jag tror att jag nästan gillade den nu. Den har varit tråkig alla de andra 6-7 gångerna och den var lite tråkig den här gången också men jag log när refrängen kom, snart köper jag säkert skivan också trots att jag har stått emot deras platta lilla myspop så länge.

Fan, måste jag gilla allt som man "ska gilla". Snart kommer jag väl gilla "Fix you" också...

Mina julklappsskivor -05

Jag glömde ju att berätta vilka skivor jag faktiskt fick i julklapp. Trots att jag kände mig tvungen att göra en jättebeställning direkt efter jul så fick jag faktiskt några också:


Jenny Wilson - Love & Youth
Regina Spektor - Soviet Kitsh
Islaja - Palaa Aurinkoon

Tack mamma. Du har visserligen ganska usel smak själv men du är väldigt duktig på att läsa önskelistor och förstå att det som står där är det jag vill ha =)

Franz Ferdinand - You could have it soo much better

Det är inte lätt för farmor och farfar att köpa skivor till mig när jag bara vill ha sånt som nästan inte går att hitta i vanliga affärer, i alla fall inte på Åhléns. Jag valde medvetet ut skivor som de förhoppningsvis skulle kunna hitta men det gick inte så bra. Men den här hittade de i alla fall så det var starkt, tyvärr börjar jag tveka lite angående om jag verkligen ville ha den. Behöver jag verkligen två skivor med Franz Ferdinand?

The Embassy - Tacking

Ännu ett försök att komma på något bra som skulle finnas i en skivbutik och det lyckades. Tack, farbror "Johnny".

Katie Melua - Piece by piece + en bränd blandskiva

Jag förväntar mig inte att någon läser min blogg så noga att de kommer ihåg min önskelista men jag berätta att Katie Melua inte fanns med där. Min käre faster och ingifta farbror valde istället att fördöma min musiksmak och ge mig en skiva jag "borde vilja ha". Få man verkligen göra så?!? Nu har jag inte lyssnat på den än men så småning om kommer det här finnas ett antingen väldigt förbannat eller väldigt tacksamt inlägg, vi får ser vad det blir. Och om ni läser det här kära faster och typ farbror så kan jag berätta att den brända skivan hackar.


Jag hade i alla fall en väldigt trevlig jul. Det var bara synd att den tog slut så fort så just nu försöker jag övertyga familjen att vi borde köpa mer julmat och äta julbord till middag imorgon. Det är inte likt mig som brukar slita ner mina julpynt men i år så känner jag the holiday spirit.

Skivköparabstinens

Äntligen kan jag avbryta mitt shoppingcelibat! Nu är alla julklappar färdigutdelade och jag har dessutom kasserat in en del pengar under helgen så nu kan mitt månadslånga skivköparförbud äntligen upphöra. Och som det lätt blir när man inte har haft tillåtelse att göra något under en längre tid blir det som om vallen spricker, snarare än bara svämmar över. Jag har precis köpt nio nya skivor och som jag har påpekat tidigare är det väldigt mycket för att vara student. Jag hann inte mer än vara i en dators närhet så hade jag spenderat 1000kr. Men är det jul så är det och det där var min julklapp till mig själv.



Lucys shoppinglista 26/12 - 05

Tenniscoats - The Ending Theme
Davide Balula - Pellicule
Mi and L'au - Mi and L'au
The Though Alliance - New School
M.I.A - Arular
Anthony and the Johnsons - I'm a bird now
Hello Saferide - Introducing...
The Polyphonic Spree - Together we're heavy
Nationalteatern - Livet är en fest, samling


Nu är det bara att invänta leverans =)

God Jul - ett julrim

En 33-varvs svarv, en platta av vinyl
visst håller den än denna gamla pryl"


Ja!! Jag fick äntligen min skivspelare! Det önskade jag mig förra året också men då var det ingen som tog det på allvar och sen var jag för snål för att köpa en själv men nu äntligen så har jag en. Det bästa just nu är att min käre far har haft en viss förkärlek till Patti Smith och Lou Reed så det går att leta fram några riktigt fina skivor från gömmorna.

God Jul.

Årets bästa konserter

Jag har varit på sorgligt få konserter/spelningar i år och det skyller jag på att jag är pank och på att jag bor i Norrland (visserligen södra men ändå). Men jag har varit på tillräckligt många för att få ihop en trevlig liten lista på vad som har roat mig/berört mig allra mest under årets. För jag har lyckat hinna med en hel del bra grejer ändå och konkurrensen om platserna är stenhårda men så här minns jag det i alla fall:



1.Bright Eyes – Münchenbryggeriet Sthlm
Jag kan inte vara objektiv när det gäller Connor Oberst. Det här var antagligen inte en av hans bästa spelningar och den baserades på en skiva (I’m wide awake it’s morning) som inte är en hans allra bästa men det spelar ingen roll för mig, jag är kär, i hans sånger, i hans röst, allt. Jag var helt och totalt lycklig under hela den här konserten och det är inte ofta man känner så. Därför måste Bright Eyes få förstaplatsen och min recension i vintras tror jag bestämt att jag beskrev det som magi.


2. Frida Hyvönen – Pipeline Sundsvall
Frida hade chansen att bli etta på den här listan om det inte hade varit för några irriterande personer som pratade högt hela spelningen. Det var inte hennes fel men sånt har betydelse. Det jag kan säga är att har ni inte sett Frida Hyvönen i en mörk liten lokal någonstans i år så har ni verkligen missat något.


3. Joanna Newsom – Accelerator Sthlm
Att höra Joanna Newsoms musik är som en obeskrivligt vacker dröm. Och att se hennes fingrar flyta över harpans alla strängar gjorde det hela än mer drömlikt. Jag kände mig hypnotiserad, hypnotiserad och väldigt tacksam över att jag fick vara där.


4. CocoRosie – Accelerator Sthlm
Att CocoRosie hamnar placeringen bakom Joanna beror främst på att jag hade en betydligt sämre plats på den här spelningen för de var minst lika bra. Systrarna Cassady slog mig verkligen med häpnad och jag rusade ut och köpte skivan så fort de sista tonerna hade klingat ut.


5.Jenny Wilson – Popaganda Sthlm
De var bara tre personer på scenen och ändå lyckades de frambringa en alldeles fantastisk ljudbild som jag aldrig trodde att det gick att åstadkomma live. Det var oerhört fascinerande och oerhört vackert.



6.Jens Lekman – Popaganda Sthlm
Jens ägde scenen den där kvällen och var som en helt annan person mot för när jag såg honom på Hultsfred 04. Då hade han samma fantastiska sånger men gjorde ett mer osäkert intryck, nu var han lätt kungen av Popaganda. Ett extra plus till den fina damorkestern.

7. Ane Brun – Sundsvalls Teater
Min gitarrhjältinna Ane Brun gör ingen besviken om man gillar vacker singer/songwriter-pop och det gör jag, speciellt Ane. Hon har en av de finaste sångröster jag har hört i hela mitt liv och ingen feber i världen hade kunnat stoppa mig fram att gå dit. Sötast i hela Musiksverige och säkert hela Musiknorge också.



8. Devendra Banhart – Accelerator Sthlm
Devendra hade också han chans till en högre placering men vad gör man om man spelar samtidigt som Sonic Youth. Jag kunde inte välja utan såg lite av både men en halvtimme Devendra Banhart räcker gott till en topp tio-placering. Fin stämning och härliga låtar, vad mer kan man begära.



9.Sonic Youth – Accelerator Sthlm
En halvtimme hann jag med innan jag sprang iväg till Devendra Banhart men det var svårt att gå. På den korta tiden skaffade sig Sonic Youth ett nytt hysteriskt fan. Jävla schemaläggare.


10. CDOASS – Pipeline Sundsvall
CDOASS har blivit bortglömda under året och jag är också skyldig till det. Det var först nu när jag funderade på vilka konserter jag varit på under året som jag mindes den energiladdade halvtimmen i våras. Hur kunde jag glömma? I en i stort sett om lokal skapade CDOASS ett fantastiskt ös, jag vet inte vart motivationen kom ifrån men om det där är vad de presterar i en tom lokal vad kan de då få fram med publik. LCD Sound system möter The Hives och som det svänger.

Gör en egen lista för fan!

Titta HÄR vad upprörd man kan bli. Kommentarerna om musikbyråns lista är många - och dom är arga. Det är ganksa roligt, det spelar liksom ingen roll hur många gånger Magnus och resten av redaktionen förklarar att listan inte är någon officiell sanning utan helt enkelt det dom gillar. Det är så patetiskt och skälla ut folk för att de inte "tycker rätt", det är väl bara att göra en egen lista om det är så viktigt. Det var till och med någon som föreslog att man skulle ta de skivor som sålt mest under året och sen välja de bästa av dem så att listan blir mer rättvis och inte så missvisande. Jag vet inte vem du är men kan du snälla sluta att försöka döda musiken. Jag är säker på att det finns någon form av statestik över vad som säljer mest, senast jag kollade kallades det försäljningslistan och går att hitta i närmaste dagstidning.

Jag undrar om det här extrema behovet av att få med sina favoritskivor på en listan som det här bottnar i någon sorts osäkerhet, man vill ha bevis för att det man gillar är bra. Så istället för att erkänna att man är orolig för att inte vara rätt så skäller man på Musikbyrån för att maskera sin egen osäkerhet. Varför skulle dom annars bry sig så mycket?

Välj ett band

Det här går att hitta på massor av bloggar nu och jag hittade den hos Barse. Det är grymt kul att läsa när det är bra gjort men det gäller att välja ett lämpligt band. Själv har jag försökt mig på Belle and Sebastian.


Choose a band and answer only in song titles by that band: Belle and Sebastian

Are you male or female: The wrong girl
Describe yourself: I’m a cuckoo
How do some people feel about you: She’s losing it
How do you feel about yourself: Get me away from here I’m dying
Describe your ex girlfriend/boyfriend: Is it wicked not to care?
Describe your current girlfriend/boyfriend: I don’t love anyone
Describe where you want to be: Asleep on a sunbeam
Describe what you want to be: The State I Am in
Describe how you live: I could be dreaming
Describe how you love: Wandering alone
Share a few words of wisdom: Stop, look and listen

Tankar om musik är alltid kul

Som jag skrev igår har jag fått boken "31 låtar" i julklapp av en kompis. Nick Hornby skriver om sånger som har betytt något för honom på ett som vanligt när det gäller honom ganska mysigt sätt. (Och ja Daniel) det är ett ganska så trist låtval men det spelar ingen roll, tankar om musik av någon som verkligen bryr sig om och älskar musik är alltid intressant, även om det råkar handla om Rod Stewart. Förutom Rod så sträcker sig låtvalet ifrån allt mellan Led Zeppelin och Nelly Furtado, det mesta är inte min kopp te men det är ändå himla roligt. Dessutom har han ju med Patti Smiths "Pissing in a River" så det gör ju automatiskt att alla mindre bra låtar är förlåtna. Men Hornby skriver bra och man fattar att musik betyder oerhört mycket för honom och det är lätt att identifiera sig med. Resultatet blir att man nästan blir sugen på att ge sig in på samma projekt själv, så att det blir rätt låtar också. Framför allt finns det många smarta iakttagelser om vad det är för skillnad mellan att vara en sån som verkligen Gillar musik och de som inte tar det så allvarligt.

"Man får väl anta att folk som säger att deras absoluta favoritskiva
alla kategorier påminner dem om en smekmånad på Korsika eller
om familjens chihuahua, faktiskt inte gillar musik särskilt mycket"

Nä, precis. För det är alltid musiken som betyder mest, alltid den som kommer först - alltid.

Två fina julklappar

Det här inlägget är det första som nästan inte alls handlar om musik (eller ev. väldigt lite) men jag måste skriva om det här ändå för jag blev så glad. Jag bytte julklappar med två kompisar och fick en jättefin vit, mönstrad mugg och en bok, "31 låtar" av Nick Hornby. Jag blev glad eftersom båda sakerna passade mig så bra, utan några som helst ledtrådar lyckades de hitta något som jag verkligen gillar på riktigt och det med en prigräns på 50 kr. De känner mig verkligen, de hade verkligen lagt ner tid på att tänka ut något som jag gillar. Det är skönt att få känna så ibland, att nån faktiskt har en hum om vem man är, att nån bryr sig.

Nu ska jag gå och dricka varm choklad ur min nya mugg och läsa om 31 låtar och nu, för första gången i år, känns det verkligen som jul.

Vinyl - finns det?

Tänk vilka olika världar vi lever i egentligen. Jag pratade nyligen med en av min närmaste vänner och vi pratade om vad vi önskade oss i julklapp. Jag nämnde att jag hoppades på en skivspelare eftersom den gamla är trasig. En skivspelare frågade hon då, men din CD-spelare är ju alldeles ny. Nej, en skivspelare, förklarade jag, du vet som man spelar vinylskivor på. Konversationen fortsatte som följer:

-Jaha, finns dom fortfarande?
-Ja det är klart dom gör.
-Men vad ska du ha den till, köpa en massa gamla skivor?
-Ja och nya. Du vet väl att jättemånga band släpper sina skivor på vinyl också? Inte bara "jättealternativa band" utan Kent, The Hives och Håkan Hellström och sånna också. De flesta faktiskt.
-Va? Skojar du med mig?
-Nä, så är det.
-Det hade jag ingen aning om.


Ja, så kan det faktiskt vara; det som är helt självklart för vissa är en stor chock för andra. Alla är vi olika.

Årets julklapp...en rockklubb?

Alla som gillar musik i Sundsvall vet antagligen att det är på gång. Det har pratats om det ganksa länge och än ingenting klart men om allt går vägen har vi snart ett Debaser i Sundsvall. Vilken dröm det skulle kunna vara för enligt vad jag har läst skall tanken då vara att många av de som spelar i Sthlm ska få chansen att göra fel spelningar i Sverige och Sundsvall skulle då vara ett stopp på vägen. Måtte det bli verklighet och måtte det bli bra, då kanske jag till och med kan börja dra ner på gnället om musikutbudet? Drömmar kan bli verklighet och jag hoppas att det här en sådan gång.

Som de uttrycker det på Sundsvalls nuvarande mycket respektabla men dock lätt konkurshotade rockklubb/musikförening: Årets julklapp: en rockklubb... ? ett pokerset är ju bara... blaha blaha ;-)