Jag har gått och blivit duktig, dvs säga jag har skaffat mig ett sommarjobb. Ett riktigt ordentligt 8 timmar om dagen 5 dagar i veckan plus ett extrajobb på sidan om! Ambitiöst så det smäller om det. Det här betyder då även automatiskt inga festivaler, nej, jag jobbar. Och nu börjar tårar av blod rinna utför mina kinder. Inte för att musikutbudet på festivalerna har verkat så oerhört bra generellt sett men det är ju några godbitar man missar.
Mitt enda hopp om att rädda min musiksommar är att lyckas krångla mig till Accelerator, trots att jag jobbar på dagen och trots att jag egentligen skulle recensera på kvällen. Men jag kanske avlider om jag inte lyckas, The Essex Green, Regina Spektor, Vashti Bunyan, Josephine Foster jag listan bara växer. Om jag dessutom tog mig till Malmö istället för Stockholm skulle jag kunna lägga till Jenny Lewis and the Watson twins till det redan fantastiska programmet.
Men jag vet inte hur det ska gå till, jag hinner inte egentligen. Men jag måste.
2 kommentarer:
Hehe.. Tänk så det kan vara. Du vill åka på festivaler men måste jobba och jag ska åka på Roskilde men vill jobba.. Har laddat hem några som spelar men har inte hittat någon ny Leif Karate. Men tyska Wir sind helden verkar roliga, Guten Tag fastnar fort.. Haha!
"Wir sind dann Helden". Så sjunger David Bowie i den tyska versionen av "Heroes".
Skicka en kommentar