Popaganda fredag

Sammanfattning fredag:

Strip Squad
De 5 minuter jag hann se imponerade inte men jag kan inte döma ut något efter så kort tid så jag håller tyst.

Pascal
Vardagsrealistiska texter, ja varför inte men då vill jag ha en historia berättad för mig och inte ändlöst mässande av en och samma fras. Jag hade sett fram emot lite punkpop men jag förväntade mig mer, det här var inget mig.

Kalle Haglund
Att han är svensk mästare i poetry slam förvånar mig inte. Kalle Haglunds ord både roade och berörde,han påpekade viktiga sanningar. Sjöng sött gjorde han också och jag blev nästan lite kär, Kalle är min nya idol, typ.

Language of Flowers
Ahh, mitt pophjärta jublar åt denna irländska, så vackra, så fina melodiösa pop. En ny skiva noteras på inköpslistan.

Lonely, dear
Tänkte strunta i hela konserten eftersom spelningen på Accelerator förra sommaren lämnade mig så oberörd men jag gav det en ny chans och det var bra gjort. För det var bättre, mycket bättre. Kanske kommer jag inte gå och sjunga låtarna resten av sommaren men bra var det.

Shima Niavarani
Lite av allt: lite poesi, lite musik, några humoristiska små historier och allt i toppkvalité. En riktigt sympatisk upplevelse.

Lo-Fi-Fnk
Det känns som Sverige översvämmas av manliga duor med dansant musik just nu. Det sköna är att de allra flesta håller måttet och det gör även Lo-Fi-Fnk. Jag dansade nöjd och glad hela konserten.

David and the Citizens
Det är alltid roligt att se ett gammalt favoritband på scenen och det svänger fortfarande om the Citizens. Jag deppar ju lite över att blåssektionen näst intill är borta men de gamla låtarna sitter ändå som en smäck och de nya verkar inte så pjåkiga heller.

Emil Jensen
Återigen bjöd jamobilen på en blandning av musik, poesi och ståuppkomik och ännu en gång med lysande resultat. Ateistgospeln var underbar.

New Young Pony Club
Svårbestämd genre så jag snor Popagandas egen beskrivning ”new wave-discopunk”. Efter all (visserligen bra) svensk pop bjöd London-bandet på ett välbehövligt avbrott, det svängde.

Sirqus Alfon
Pga. en felläsning i schemat missade vi halva föreställningen vilket var oerhört synd. Om du har chansen så missa inte den här showen , gatucirkus blandat med 90-tals hitsen du minns.

Frida Hyvönen
Jag älskar Fridas musik och med Marit Bergman på kör spelas den ena fantastiska låten efter den andra. det kanske inte direkt är publikfriande men det är jäkligt bra musik.

The Embassy
Även här fantastisk musik och även en hel del snygga filmer i bakgrunden men att se en konsert med The Embassy är lika nödvändigt solskyddskräm i spöregn. Tråååkigt! The Embassy hör hemma i dina hörlurar eller på ett dansgolv nära dig, tack och lov att jag inte hade betalat för det här.

Le Sport
Jag är inget stort fan men jag kan heller inte klaga och hiten är ju värd bara den.