måndag, oktober 31, 2005

Bright Eyes - en magisk konsert


Av någon anledning hamnade jag mitt framför scenen precis mitt i klungan och halvtimmen mellan förbandet och huvudnumret var som en kamp på liv och död. Alla knuffades och pressade framåt och jag vet inte hur jag lyckades stå på benen och då hade konserten inte ens börjat. Connor Oberst kom in på scenen och alla pressade om möjligt ännu mer framåt, Connor Oberst tar sitt första ackord och plötsligt står alla blixt stilla. Ingen försöker längre ta sig längre fram utan alla bara står och lyssnar. Det finns bara ett ord som kan beskriva det här och det är magi. Bright Eyes musik är något väldigt speciellt för mig och antagligen för alla andra som besökte Münchenbryggeriet i måndags och konserten var verkligen allt jag hade hoppats på. Jag hade sett fram emot den här konserten väldigt länge och jag var nästan orolig för att bli besviken, så höga var mina förväntningar men jag blev absolut inte besviken utan gick därifrån om möjligt ännu mer förälskad i Connors musik än jag var innan. Det finns ingen som skriver och framför musik på ett så ärligt och gripande sätt som Connor Oberst, om någon bad mig att beskriva skönhet i dess allra renaste form så skulle jag ge dem en skiva med Bright Eyes, så bra tycker jag att det är. Varenda ord skär rakt in i hjärtat och varenda ton går rakt in i själen och jag var nära att gråta flera gånger. Connor var fantastisk, bandet var fantastiskt och hela kvällen var alldeles underbar. Jag ville verkligen aldrig att den skulle ta slut men det gjorde det förstås och det enda negativa jag kan säga om konserten är att jag tyckte att de missade en massa av de allra bästa låtarna men å andra sidan, om de hade spelat alla de låtarna jag saknade i måndags hade jag nog saknat låtarna som faktiskt var med. Det är det som är problemet med Bright Eyes, det finns så mycket som är så oerhört bra att det omöjligt går att få in allting under en konsert men det någonting jag får leva med.

Några andra kommentarer om kvällen:

  • Förbandet Rilo Kiley lät exakt som de gör på skiva dvs. väldigt bra men det lyfte aldrig hundra procent men alla kan ju inte vara Bright Eyes.

  • Gud vad alla som man stod och trängdes med innan konserten var trevliga, man kände verkligen att man var omgiven av vänner.

  • MEN Münchenbryggeriet var den sämsta konsertlokal som jag någonsin har besökt! Det tog nästan en timme från att konserten var slut innan jag fick min jacka och det är nästan oacceptabelt, dessutom fick min febersjuka kompis betala för att få vatten.

  • Och fan vad kallt det var och jag är ändå från Norrland...

(Texten är från gamla Musikmani 2/3 - 05)

Inga kommentarer: