Musikfrossa

This is our music är nog mitt absoluta favoritprogram. Jag kan verkligen inte tänka mig något intressantare, roligare, mer givande, njutbart. Jag har varit ledig ett tag och har de två senaste dagarna ägnat en hel tid åt att titta på gamla program som jag har varit smart nog att spela in. Det går inte att lessna på och om jag någonsin skulle få för mig att det inte finns någon intressant musik därute så kommer jag alltid att ha fel och det har This is our music bevisat gång på gång. Måndagens program var lika fantastiskt som vanligt om inte mer, så vackert, så förtrollande. Jag tror dessutom att jag håller på att bli lite kär i Andres Lokko, kanske i Lars Beckung också fast mest i Lokko. Främst förstås eftersom de leder är med och producerar mitt favoritprogram, för att de har så bra smak. Andres Lokko är definitivt min musikguru, jag har säkert hur många skivor som helst som han hatar men poängen är att jag alltid kan lita på det han gillar. Fick jag bestämma skulle det vara mer av Andres Lokko i tv, i tidningar och ja överallt egentligen. I senaste krönikan i SvD passar han dessutom på att uttrycka sin avsky för arenarocken och det lät till och med som om han hatade Coldplay och U2 och sånt mer än vad jag gör och det trodde jag faktiskt inte att det var möjligt…