Världens bästa popband

The Beatles är världens bästa popband någonsin. De är kanske inte mitt absoluta favoritband men jag skulle aldrig argumentera mot den välkända åsikten om att de är bäst. Jag visste inte att de var så bra som de var eller med andra ord jag hade glömt det, men som tur var blev jag påmind. The Beatles är så bra att jag efter att ha skjutsat folk hit och dit halva natten fortfarande kan ta en extra liten runda med bilen bara för skojs skull, eller rättare sagt bara för att höra lite mer. Det har faktiskt hänt två gånger den senaste månaden. Det har varit mitt i natten och jag har precis varit på väg att svänga in på parkeringen men istället bara fortsatt rakt fram, för att det är för bra.

Jag har alltid vetet att The Beatles var bra men av någon anledning ägde jag inte en enda skiva, jag tyckte inte att jag behövde det för visste ju redan hur de låter. Så jag lånade en skiva bara för att påminna mig lite och förälskelsen var ett faktum. Jag hade ju glömt att The Beatles under sina senare år övergav det jag tyckte var lite väl banala kärlekssånger för dem lite mer experimentella (knarkinspirerade) tongångarna. Så var det bestämde jag mig för, The Beatles utvecklade sin låtskrivartalang och var som bäst i slutet av sin karriär. Inledningen bestod bara av banalt, halvdant kärleksdravel. Men jag lånade ändå en samling med de tidiga hitsen, bara för att bekräfta min åsikt men oj vad fel jag hade. Banalt? o, ja. Brilliant?- jo det också. Musikaliska genier det är vad de är/var och så var det ända från början. Jag kan inte värja mig, melodierna är bara för perfekta men det jag hade glömt var framför allt alla de fantastiska detaljerna: munspelet i ”Love med do”, handklappet i ”I wanna hold your hand”.

Det är visserligen lite ”40 år sedan” att hylla The Beatles men vad kan jag göra, jag är nykär. Kär i melodierna, kär i frisyrerna (fast det har jag alltid varit) och kär i banaliteten. Love med do måste vara världens mest underskattade låt, någonsin.